Nyhetsbrev 97: Bli min gäst nästa vecka och litet om ananaspizzan

Detta nyhetsbrev gick i kväll ut till närmare 3000 prenumeranter. Vill du också vara med på sändlistan så anmäl dig på storytellers.se

Nyhetsbrev 97

Hej Storytellingvän Detta är det nittiosjunde nyhetsbrevet från Storytellers. Du får det för att du bett om det, har varit på mina seminarier eller för att vi har mötts, samarbetat eller växlat visitkort.

Läs längre ned om mitt öppna morgonseminarium nu på tisdag den 14e april. Jag kommer att bjuda på några spännande insikter om berättelsens kraft i arbetslivet. Kul och nyttigt.

Jag som skriver detta och som skrivit de tidigare 96 breven genom åren heter Matts Heijbel. Jag är författare och journalist med socialantropologisk bakgrund. I 15 års tid har jag envist missionerat för berättelsernas betydelse i privat, offentlig och ideell verksamhet. I ledarskap, sälj, marknadsföring och organisationsutveckling. Jag ser alla organisationer som tribes och flockar med ett uttalat uppdrag i marknadsdjungeln.

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

För en tid sedan var jag anlitad som föreläsare och workshopledare i en PwC-utbildning för toppledare i kommunal verksamhet. En deltagare var ansvarig för maten i en större kommun. Han berättade entusiastiskt om hur de vid ett tillfälle ordnade grillfest för boende på ett äldreboende.

Alla, även rörelsehindrade, skulle få vara med ute. Verkligen alla, vilket innebar att en del människor som inte varit utomhus på lång tid fick andas frisk utomhusluft och dessutom delta i grillfesten. Det gav en tid av blixtrehabilitering av de gamla. En enda grillfest.

Då mindes jag, i min tur, en berättelse som jag hittade i mitt arbete för några år sedan med den västsvenska Skolmatsakademin. Telefonen ringde en lördagskväll hemma hos en kvinna som arbetade i skolmatsalen på ett högstadium. Pappan som ringde bad djupt om ursäkt för att han störde.

Han förstod mycket väl att man egentligen inte gör så. Men han var bara tvungen. Hon var inte så road men undrade förstås vad pappan hade på hjärtat.

– Min son som går på er skola fyller år i morgon, sa mannen. Och i vår familj har vi en tradition att den som fyller år får bestämma precis hur födelsedagen ska firas och exakt vad man ska äta, in i minsta detalj.

Han berättade vidare att det enda som sonen nu kunde acceptera som mat var skolans egen ananaspizza. Den var det bästa han visste att ha på tallriken. Men hur gör man nu denna fantastiska pizza,  kunde hon möjligen ge ett recept och några råd….?

Pappan fick receptet och några råd. Skolmatskvinnan kände sig både stolt och nöjd, trots att hon blivit störd på sin fritid.

Enkla händelsebaserade berättelser hämtade från verkligheten. Berättelser som i ett enda slag befolkar ett varumärke, visar kompetens och värderingar. Skolmatsberättelsen kan bygga stolthet och ge respekt för en verksamhet som ofta diskuteras av media, föräldrar och barn. Många skolor levererar nämligen fantastiskt god och uppskattad mat trots magra budgetar.

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

Vill du bli min gäst i Stockholm den 14 april på morgonen så gå in på www.storytellers.se och läs när, var och hur och anmäl dig där. Du får som gäst höra en rad bra berättelser och lite resonemang kring storytelling / storydoing / storylistening / storyselling / storybuilding etc. Du har också möjlighet att resonera lite kring verktyget och du kan köpa min bok Storytelling befolkar varumärket, till förlagspris.

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

Jag som skrev dessa rader heter Matts Heijbel. Om du inte vill vara med i sändlistan längre så kan du vända det med ett: Nej tack! Så tar vi bort dig. Vill du veta mer om ämnet eller ha hjälp att själv söka, finna och skörda de berättelser som befolkar ditt varumärke så kan du kontakta mig.

Jag har en idiotsäker metod där jag kan garantera en första skörd på en halvdag. Du kan också läsa mer om det på www.storytellers.se

Hälsn Matts Heijbel

Grödinge / Stockholm 7 april 2015

Kom till mig den 14e april

Har du funderat över hur du skulle kunna använda Storytelling i din organisation? Eller vill du bara ha en första reflektion? Kom då och få en liten genomkörare hos mig den 14 april på ett av mina kostnadsfria morgonseminarier. Jag bjuder på kaffe, te och kanske lite godis eller något annat och berättar om vad 15 år har lärt mig om arbetet med Storytelling i och om organisationer. Gratis alltså, men jag vill att den som anmält sig verkligen kommer så att det inte hindrar någon annan.

Det talas nu en del om storydoing, storybuilding, storylistening eller storyselling. Kärt barn har många namn men för mig ryms detta under rubriken Corporate Storytelling. Det handlar om att på olika sätt befolka verksamheten och meningen med den med berättelser.

Det börjar med mingel 08.30. Sedan berättar jag om olika aspekter på storytelling och visar lite filmklipp och annat mellan kl 09.00 – 10.00. Efter det finns det möjlighet till lite eftersnack för den som vill. Du kan köpa den nytryckta tredje upplagan av min bok Storytelling befolkar varumärket till förlagspris om du vill. Du tar då med dig en bok och förlaget skickar faktura.

Om du vill vara med så mejlar du till matts@storytellers.se och skriver 14 april i rubrikraden.
Jag vill gärna veta lite vem du är, var du jobbar och varför du vill komma. Det hela är på K22, Krukmakargatan 22 på Söder i Stockholm, jag återkommer sen med detaljer som portkoder och sånt till dig som anmält att du kommer.

Skörda kulturkapitalet

Alla folkgrupper, flockar och tribes hålls samman av en delad tanke och värdering. Dessa tankar och värderingar uttrycks och bärs av relevanta berättelser som attraherar nya medlemmar ( rekrytering ) och som över för kunskap ( kompetensutveckling ) och visar meningen ( organisationsutveckling ) med att man finns.

Dessa berättelser utgör ett kulturkapital som är absolut nödvändigt, inte bara för överlevnad utan också för framgång.

Om vi tror på detta resonemang är det bara att börja skörda och bygga sanna och relevanta berättelser som gör att triben och de som använder varorna och tjänsterna blir motiverade.

Lyssna in och bygg en repertoar och använd den vid lägereldarna som vid möten, fikarum, kaffeapparater, lunchrum och framförallt sociala media som i praktiken bl a är cirka en miljard lägereldar på Facebook.

Det finns i den mogna organisationens dialog lyssnare, berättare och en repertoar av berättelser. Vilka vill vi dela berättelser med? Och när och var och hur? Vilka berättelser behöver delas vid olika specifika tillfällen.

När storyn blir inaktuell

Fråga:

Vad gör man om en story känns inaktuell och inte passar längre?

Svar:

För mig är det viktigt att Corporate Storytelling ska vara händelsebaserad. Storyn ska berätta om något som hänt och som bär fram ett budskap om varumärket eller verksamheten ur ett medarbetar/kund/brukar/ägarperspektiv.

Om man arbetar på det sättet kan förstås en story kännas inaktuell men det har ju fortfarande hänt. I förändringsprocesser är det nästan självklart att berättelsen går från nu till då. Den blir helt enkelt en del av historieskrivningen om den handlar om verkliga händelser.

Det kan man inte alltid säga om diverse reklamkampanjer som diktar verklighet eller bygger på samtidens humor och ironi. De kan ibland kännas både pinsamma och gamla i backspegeln.

Bra Corporate Storytelling kan alltså ha lång livslängd och faktiskt bekräfta utveckling och förändring. Då blir den inte inaktuell utan den kan ses helt enkelt i ett annat perspektiv med tiden.

Som fisken i vattnet

Många hävdar att hårda fakta och strikta data är fullt tillräckliga när man kommunicerar, att det mätbara talar för sig självt och att fakta i sig räcker väl. De menar att storytelling är alldeles för mjukt och svårkontrollerat när man ska kommunicera för att nå insikt, förändring och utveckling.

Men den människa som tar emot dessa lösryckta fakta drar dem helt naturligt direkt genom sin erfarenhetsbank som består av en mängd berättelser. Varje människa har nämligen redan i sig ett arkiv av berättelser som hon använder för att kunna relatera till ny information, nya fakta.

Därför är det bästa att faktarapportören redan från början bäddar in siffrorna i en relevant berättelse där hårdfakta får en mening och speglas mot verkligheten. Låt därför statistik och fakta bada i ett relevant sammanhang som låter sig berättas. Leverera aldrig hårdfakta utan den väl valda storyn som visar meningen med dessa fakta.

Hårddata behöver detta bad. Så som fisken behöver sitt vatten för att vara fisk.

Det insåg också statistik- och analysexperten som beslutade sig för att inte bara redovisa utan att samtidigt berätta:

[wpvideo JsckBdd7]

Bli min gäst den 14e april

Har du funderat över hur du skulle kunna använda Storytelling i din organisation? Eller vill du bara ha en första reflektion? Kom då och få en liten genomkörare hos mig den 14 april på ett av mina kostnadsfria morgonseminarier. Jag bjuder på kaffe, te och kanske lite godis eller något annat och berättar om vad 15 år har lärt mig om arbetet med Storytelling i och om organisationer. Gratis alltså, men jag vill att den som anmält sig verkligen kommer så att det inte hindrar någon annan.

Det talas nu en del om storydoing, storybuilding, storylistening eller storyselling. Kärt barn har många namn men för mig ryms detta under rubriken Corporate Storytelling. Det handlar om att på olika sätt befolka verksamheten och meningen med den med berättelser.

Det börjar med mingel 08.30. Sedan berättar jag om olika aspekter på storytelling och visar lite filmklipp och annat mellan kl 09.00 – 10.00. Efter det finns det möjlighet till lite eftersnack för den som vill. Du kan köpa den nytryckta tredje upplagan av min bok Storytelling befolkar varumärket till förlagspris om du vill. Du tar då med dig en bok och förlaget skickar faktura.

Om du vill vara med så mejlar du till matts@storytellers.se och skriver 14 april i rubrikraden.
Jag vill gärna veta lite vem du är, var du jobbar och varför du vill komma. Det hela är på K22, Krukmakargatan 22 på Söder i Stockholm, jag återkommer sen med detaljer som portkoder och sånt till dig som anmält att du kommer.

Den som inte berättar dör

– Det handlar om något så självklart och ursprungligt som att berätta historier, säger Matts Heijbel. Människan har ägnat sig åt berättande sedan vi lärde oss tämja elden. Detta sätt att skapa gemenskap är en av de viktigaste förklaringarna till att vi skapat samhällen och kulturer. Det är en drivkraft i oss alla. Om vi inte får berätta blir vi sjuka. Vi dör.

Så citerar Gunnar von Sydow mig i en artkel hos Infogymmet. Läs själv här.

Start up, stand up and tell your story

Jag träffar en del människor som arbetar med att kommersialisera nya forskningsrön. Jag möter också olika entreprenörer som undrar när de kan börja berätta och bygga sin berättelse och agera så att berättandet stödjer deras idé.

Redan vid den första tanken kan man, säger jag, börja berätta för att berätta sig in i framtiden. Det måste alltså inte gå en massa tid innan det går att berätta.

Bjud in andra att dela och gilla och bidra till din berättelse från första stund.

Start up stand up and tell your story, alltså.

Nej, organisationsberättarna är inte termiter!!!

I Svenska Dagbladet den 3 mars, i en understreckare med den redaktionella rubriken Reklam parasiterar på vårt förtroende, citerar professor Merete Mazzarella från Helsingfors universitet litteraturvetaren Andreas Åberg när Åberg säger: ”Berättandet som marknadsföringsstrategi är termiter som långsamt gnager sönder berättarkonstens hela idé.

Så berättarkonstens idé störs alltså av att de miljoner och åter miljoner människor som varje vecka säljer 40 timmar av sin vakna tid berättar om vad de gör, var de finns, vad de vill och vad de kan?

Det är inte professorn själv som säger orden men hennes artikel om Corporate Storytelling, delvis med utgångspunkt i Hanna Sofia Rehnbergs doktorsavhandling, andas skepsis till det som kallas Corporate Storytelling.

Jag måste förstås reagera eftersom jag tycker det är helt naturligt och vackert att människan och hennes organisationer kommunicerar. Den som inte lyssnar och berättar finns ju inte. Den isolerade människan klingar helt enkelt av liksom den tysta organisationen. Det är som en naturlag.

Organisationer är helt enkelt människor i samarbete och de behöver förstås söka berättelser för att visa att de finns och förstå vad de håller på med. Värderingar behöver speglas precis som folken på Afrikas horn eller i Sydamerikas djungler behöver spegla dem i sin folklore. Och medarbetarna på förskolan Blåsippan.

Corporate Storytelling är på riktigt, man kan exempelvis till och med studera ämnet på Harvard. Att försöka förminska och förlöjliga att dagens moderna flockar och tribes liksom deras följare behöver berättelser för att visa var de kommer i från, vart de befinner sig och vart de är på väg är inte bara löjligt utan översittaraktigt och nästan elakt.

Jag tycker att människan ska söka, finna och skörda sina berättelser. Det ger innehåll och bäddar för överlevnad och framgång nu som i alla tider eftersom människan fortfarande är ett berättande djur. Så har det alltid varit vid lägereldarna i alla tider och så är det i dag vare sig lägerelden är vid älven, vid kaffeapparaten eller på facebook.

Så här skriver Merete Mazzarella i sin annars mycket intressanta artikel i Svenska Dagbladet.

Fortsätt att berätta dig och din organisation in i framtiden. Även om du jobbar i en kommun eller i en kyrka. Berätta för dem du känner (ordet kund kommer från lågtyskans kunde och betyder just den du känner).

Vad var det som hände?

När jag inbjuden till olika företag och organisationer har mina seminarier, workshops och skördefester så älskar jag att ställa dessa frågor: Vad var det som hände? Varför är du här?

Jag är då ute efter den enskildes förhållande till en organisation eller vara eller tjänst. Det visar sig då att vi alla bär delar av den större berättelsen kring ett varumärke.

Själv läste jag på 70-talet in en examen i socialantropolgi, sociologi och etnologi bara för att jag tyckte det var så vansinnigt intressant, speciellt med socialantropologi. Jag reflekterade faktiskt inte över vart den utbildningen skulle leda mig och om man över huvudtaget kunde arbeta som socialantropolog som svensk hetro medelklass. Fanns det överhuvudtaget några jobb att söka som antropolog?

Jag utbildade mig därför för säkerhets skull också till journalist som en andra examen och då blev jag något. Jag blev journalist och lärare i journalistik.

Många år senare efter tusentals artiklar och en rad böcker så märkte jag att socialantropologen i mig vaknade och levde upp. Jag såg företag och organisationer som flockar, grupper och tribes. Jag förstod att deras kulturer bars av berättelser och att dessa berättelser var framgångsfaktorer för att utveckla organisationer och bli framgångsrika som företag. Helt självklart. Rena rama naturlagen.

Det kallas Corporate Storytelling när man tar tag strategiskt i denna insikt och detta verktyg. En av aspekterna är att fråga den enskilde om hens magiska ögonblick och språng. Vad var det som hände? En del av dessa berättelser kan bidra till att emotionalisera varumärket. Då är det också kul att påminna sig om Steve Jobs Stanfordföreläsning där han ser tre händelser i det liv han levt som la grunden för hans framgångar med Apple. Här är den: