Inom vård, skola och omsorg finns berättelser om bemötande. De används sällan strategiskt trots att varje ny elev och gamling genererar pengar till kassan. Att inte använda berättelserna är oklokt.

Det gäller alla som säljer varor och tjänster. En del använder metoden, till exempel sko- och biltillverkare. Och alkoholindustrin. Toyota var tidigt ute att berätta stories som inte handlade om hästkrafter och hur många sekunder det tar att accelerera från 0 till 100 km/tim. Toyota blev världens största biltillverkare bl a genom att berätta om värderingar och utvecklingsidéer.

Berättelserna höjer värdet. En bra story kan involvera kunden emotionellt som ambassadör. Men då får förstås tillverkaren / leverantören lyssna in och leverera sanna berättelser.

Ta glasen på bilden. Varför ser de ut som de gör? Varför har de den där formen?

Jag har förstått att det är en smart lösning i compact-living-anda. Det får helt enkelt plats fler glas i skåpet. Berätta det då! Kanske finns berättelsen om designern som fick idén att ge dem formen som gör det möjligt att få in fler glas på liten yta.

Det kanske finns en händelse då designern fick tanken. Berätta det då. Så kan jag som kund bli en återberättare och ambassadör. Skriv alltså på förpackningen om ögonblicket när designern fick sin idé.

Vilken släkt talar du om? Mamma, mormor? Farfar? Dina fantastiska barn? Pappa? Det valonska eller finska ursprunget? Balkan? Iran? Berättelser visar värderingar vi behöver för att orientera oss.

Vi väljer alla våra stories. Rensar gammalt skit, betonar det som växer gott, blickar framåt. Det gäller även när vi odlar organisationskultur.

Berättelsernas uppdrag är att visa och att bygga kultur. Och att lämna en del bakom oss. Det vet varenda folklorist. Det vet också var och en av oss.

Tar man tanken in i företag och organisationer (dagens tribes) så är det på sätt och vis samma sak. Vissa händelser ur vårt förflutna vill vi (precis som tribes) glömma och lägga i påsen andra behöver vi. Vi behöver också betona nytt och annat.

Berättelser visar vägen till en framtid vi vill se och dela.

Som rådgivare och inspiratör, t o m som pastor i Corporate Storytelling-kyrkan, som jag brukar skämta om, talar jag om dessa tankar. Vi väljer alltså berättelser för att vi vill leva vidare. Vi vill utvecklas och nå framgång.

Man kan gärna kalla det organisationsevolution eller kanske företagsevolution om man vill. (hoppsan nya ord som kom just nu)

Organisationsutvecklarna kan använda Storytellingen, skördad och hanterad, till att stötta de önskade värderingar som ger utveckling

Vad kul att du ska komma till oss och köra Storytelling. Då måste du träffa Eva som jobbat här i 38 år. Javisst, svarar jag, men gärna också den senast anställda.

Det är vanligt att de som kontaktar mig är ute efter att ta tag i sin historia. Det är till och med så att organisationer, på sina mallade hemsidor, har rubriken: Vår historia och i och med det tycker att de håller på med Storytelling.

Det är inget fel med det, men Corporate Storytelling och Storytelling in and about Organizations är mycket mer spännande än så.

Jag brukar försöka undvika att använda ordet organisationshistorier eftersom det rent språkligt lätt för tanken till det förflutna eller till roliga historier typ: Tysken, Fransken och Bellman. Jag föredrar därför i mitt arbete att använda orden berättelser eller stories.

Det finns ändå en spännande tanke kring allt detta. Vi behöver förstås kontakt med det förflutna och hur allt blev som det blev liksom vi behöver berätta vad vi vill ska ske.

Vi kan därför välja ut berättelser från det förflutna som bär värderingar som fungerar också i dagens analys och som hjälper företaget vidare in i en framtid.

Genom att söka berättelser från vår samtid kan vi samtidigt fånga händelser, skördade nu, som då direkt i realtid dagligen bygger upp vår gemensamma historia.

När en person som är väl insatt i ett skeende, en affär, en produkt eller en tjänst ska berätta så bygger den ofta upp sin redovisning på siffror tabeller och diagram. I värsta fall högläsning från en power-point.

Corporate Storytelling eller Storytelling i och om organisationer, varor och tjänster ger en enkel dramaturgisk story om en händelse som i ett enda slag ger en aha-upplevelse som direkt visar vad det handlar om.

Man ska då absolut inte bjuda in ”Fullständighetsdjävulen” som kräver ett långt förspel om hur det egentligen var innan det blev som det blev. Och som gärna vill betona hur mycket som måste sägas innan man kan säga det man egentligen vill säga.

Fullständighetsdjävulen garderar sig in i minsta detalj och bygger gärna upp en rad motargument innan ifrågasättandet ens har kommit.

Storytelling i företag och organisationer ska lita på lyssnaren, läsaren och tittaren och använda sig av klassisk enkel dramaturgi som låter andra tycka och känna själva.

Fullständighetsdjävulen har redan arenor i årsberättelser, stelopererade hemsidor och kommunikationsnervösa ledningsgrupper.

Storytelling befolkar och emotionaliserar istället verkligheten men låter inte Fullständighetsdjävulen tynga den sanna berättelsen

Det kan verka svårt men det går!