Under rubriken Konsult lär företag att sjunga publicerade Uppsala Nya Tidning, UNT, i ekonomidelen en intervju med Matts Heijbel.
Senaste trenden inom marknadskommunikation heter story-telling – muntligt berättande. Konsulten Matts Heijbel är en så kallad story-teller, som lär företag vilka ”sånger de ska sjunga när de dansar runt sin totempåle” och i kontakt med sin omvärld.
— Det mänskliga sättet att uttrycka sig är det muntliga, så har man gjort i tusentals år. Förr satt man runt lägerelden, nu samlas man kanske i fikarummet, eller vid kopieringsapparaten. På det sättet för människan vidare kunskap, visar sina värderingar, vilka beteenden som är accepterade och vilka som är tabu. Människor behöver svar på frågor som: vilken är vår roll, vart är vi på väg, vilka är våra vänner, vilka är våra fiender. Det är vad all mänsklig kultur handlar om. Detsamma gäller för företag, säger Matts Heijbel.
Vi sitter i hans fikarum på Söder i Stockholm. Bredvid honom på bordet ligger mobiltelefonen. Hans fru, sex barn och sex barnbarn ska alltid kunna nå honom.
Han har aldrig läst sagor för barnen, utan berättat hundratals sanna historier om sitt liv, om sina drömmar och visioner. Men också om förfäder och länge sedan döda klanmedlemmar. I hans värld är människan det enda som betyder något.
— Människor misstror dyra reklambroschyrer och stora kampanjer. De vill se människor som talar ärligt om sitt företag. Just detta gör storytelling genom att klä, i levande och sanna exempel, värdeord som kundvänlighet, etik, moral för miljön, global solidaritet och socialt ansvarstagande företag, säger Matts Heijbel.
Hur skapar man en bra berättelse?
— Jag brukar fråga: vilka är de vanligaste frågorna du får om ditt företag och din produkt eller tjänst? Svaren kan man söka i företagets historia. De kan också hämtas i nuet och de kan formuleras som en dröm om framtiden. Det viktigaste om man ändå hämtar stories ur historien är att de ska göra kulturell och affärsmässig nytta nu och framåt.
En story ska byggas på med dramaturgiska grepp, med inledning, konflikt, förvirring och upplösning, och kunna berättas på kanske så lite som 30 sekunder. Hämmande detaljer och faktatungt material måste bort, annars kommer storyn inte att smitta och föras vidare i den muntliga traditionen.
Framtagna berättelser kan berättas i olika syften. Summan av alla berättelserna speglar företagskulturen. Att kunna ”sjunga” dem tillsammans runt totempålen svetsar samman företaget, enligt Matts Heijbel. Berättelserna kan också få människor att tilltalas av företagets kultur. På så sätt kan de bli ett tillskott till företagets marknadsföring.
— Kan företag stimulera muntligt berättande om sina produkter och tjänster, underlättar det för medarbetarna att inta ambassadörsrollen och därmed bidra till marknadsföringen. Det är ett kraftfullt verktyg, kanske det viktigaste av alla, säger Matts Heijbel som ondgör sig över digra ekonomiska diagram och PowerPoint presentationer som han ofta tycker är ”fördummande sömnpiller”.
Är det här inte bara en modefluga?
— Till en viss del blir det en modegrej, säger Matts Heijbel. Men i grunden är det en naturlig återgång till mänskligt beteende efter ett kallt och it-infekterat 90-tal.
Ett företag som använt sig av historieberättande bland personalen är den multinationella koncernen Det Norske Veritas, där Göran Jakobsson är marknadschef.
— Det har absolut varit en lönsam investering. Våra anställda har blivit stärkta och känner stolthet över att jobba hos oss. De säger att de först nu förstår vad vi står för. Vi är ett tjänsteföretag och då är det extra viktigt att skapa förtroende, säger Göran Jakobsson.
Av: Eyal Sharon Krafft
