För några veckor sedan medverkade jag i ett seminarium som hölls på Pa-forum i Stockholm. Seminariet kallades Den dolda kraften och hade samlat ett 40-tal marknadsförare och personalexperter eller human resourceexperter, så kallade HR-människor.
Med Den dolda kraften menades alla de medarbetare som inte blivit involverade i marknadsföringen och varumärkesbyggandet. Hur talar medarbetarna om företaget? Hur kan medarbetarna återge affärsidén och hur missionerar de om er verksamhet? Hur kan man arbeta för att involvera Den dolda kraften i spridningen av kunskap och värderingar?
På det här området kan HR-människor och marknadsförare vinna mycket på att samarbeta. Pa-forum stödjer svenskt arbetsliv i HR-frågor. Tank, som också deltog i seminariet, är en reklambyrå som bland annat arbetar med interna kommunikationsprojekt.
Jag deltog i seminariet och talade förstås om affärsstödjande storytelling i organisationer under slagordet: Befolka varumärket!
Jag påstod att 90-talet varit något av en orgie i sifferexercis och power pointeri. Att man borde kunna begära av den som talar om sin vara eller sin tjänst kan göra det på ett levande och befolkat sätt. Men att detta måste stimuleras och behandlas som en viktig del av organisationsutvecklingen.
En bra story med en tydlig poäng kan i många fall ge bilder och tankar hos lyssnaren som förklarar och inspirerar mer än årsberättelser och organisationsscheman. Jag tror till och med jag sa att storytelling kan förändra världen.
I pausen kom en kvinna från en av våra större banker fram till mig. Hon tackade för storytelleriet som hon tyckte var intressant men ville ändå tillägga något som hon tyckte var viktigt:
-Det är väl ändå så, sa hon, att en del människor vill ha verkligheten skildrad i siffror, boxar och organisationsscheman? Att de inte känner sig trygga med att få den informationen utbytt av en rad, i och för sig spännande och tänkvärda berättelser?
Och visst är det så. Jag har fått den där frågan förut. Storytelling kan förstås inte ersätta den traditionellt managementpräglade informationen rätt av. En del känner sig trygga i den konventionella beskrivningen av marknad, marknadsandelar, organisation och kärnvärden.
Men varför inte börja med en story, dramaturgiskt förpackad och befolkad, för att illustrera just kärnvärden och marknadsandel. Kanske en berättelse anpassad efter det mötet man just går in i. En rolig episod innan man slår upp locket på datorn och går in i power point.
Så det är inte antingen eller utan både och. Ibland finns det stort utrymme för storytelling. Ibland talar siffrorna kanske det tydligaste språket. Det beror helt på situationen.
Men om man tittar på hur resurserna fördelas i dag så läggs en försvinnande liten del av tiden och resurserna på att finna affärsstödjande berättelser i organisationen. Stor energi läggs däremot på andra former av presentationer av organisationen.
Nog kunde vi eftersträva lite mer balans i vårt sätt att uttrycka oss?
Matts Heijbel i oktober 2003
1. oktober 2003
