En poäng med Storytelling i och om organisationer är att man med hjälp av en berättelse som visar en händelse kan få klart för sig vad det egentligen är man diskuterar. Jag brukar exempelvis tala om dilemmaberättelserna där något händer som visar två kolliderande synsätt. Det kan exempelvis vara i förändringsprocesser där det finns ett förr och ett nu i hur vi förväntas förhålla oss till detta.
En sådan minns jag från när jag för en hel del år sedan jobbade med dåvarande Vägverket ( nuv Trafikverket ). Det var i samband med….
att nollvisionen introducerades som begrepp. Verksledningen betonade att visionen skulle vara noll döda och att detta var ett ansvar som skulle gälla som en ledstjärna för alla medarbetare.
När några vägverkare skulle måla upp en rustad vägsträcka i Dalarna så åkte de med sin gula bil med lång spruta i fören för att måla mittstrecken. Då kom de till en kurva där årligen människor skadades och omkom på grund av tokiga mötesolyckor.
Vägverkarna bestämde sig då för att – olydigt – dra heldragen linje i kurvan eftersom de var övertygade att det skulle rädda liv. De hade visserligen inte fått det uppdraget men räddade det ett enda liv så var det helt i nollvisionens anda, menade de.
När juristerna på Vägverket fick höra att männen hade dragit heldragen linje helt emot paragraferna gick de i taket. En diskussion dök upp och den handlade egentligen om nollvisionen och hur man skulle förhålla sig till den.
Detta är ett exempel från verkligheten där man kan föra en värderingsdiskussion utifrån en verklig händelse. En dilemmaberättelse.
