I dag har cirka 2000 prenumeranter fått Nyhetsbrev 40 från storytellers.se. Rubriken var denna gång Företagskultur och DNA. Vill du också ha nyhetsbrevet en gång i månaden? Självfallet kostnadsfritt. Då kan du skriva din adress och skicka till nyhetsbrev@storytellers.se så lägger jag in dig i sändlistan. Det aktuella brevet kan du läsa om du klickar på länken här under:
Nyhetsbrev 40:
Hej storytellervän.
Det är dags för ännu ett nyhetsbrev från http://storytellers.se/ Skulle du ha svårt att läsa det så finns det förstås också på webben. Där finns för övrigt också alla de tidigare nyhetsbreven i samlade i ett av arkiven.
Du får nyhetsbrevet för att du bett om det eller för du varit på någon av mina föreläsningar och tackat ja till att få det. Vill du inte ha det så är det bara att vända brevet med ett nej tack eller skriva en rad till nyhetsbrev@storytellers.se
Det jag berör i nyhetsbrevet finns i regel i fördjupad form på storytellers.se. Det är urval ur det som passerat genom sajten sen förra nyhetsbrevet. Totalt närmar sig antalet texter nu 800 på storytellers.se och antalet besökare har passerat 110.000.
+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Jag brukar ibland tala om organisationers DNA. Vad har medarbetare och andra intressenter och kunder gemensamt som driver verksamheten framåt? Varför är detta folk som det är och hur talar organisationen om detta?
Man skulle kunna säga att organisationskulturen är som ett DNA, summan av allt som hittills skett.
Detta DNA kan förstås hanteras och utvecklas. De involverade bär det helt enkelt från det förflutna, genom nuet och in i framtiden. Och framtiden kan påverkas av berättelser.
+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Som Corporate Storyteller är jag förstås mest intresserad av vilket berättaruttryck denna kultur tar sig. Jag är mycket intresserad av de mjuka emotionella värden som kommer fram i de verkliga berättelserna om och kring organisationen och dess varor eller tjänster.
Andra sysslar med siffror, pilar boxar och diagram. Det är inte bättre, inte sämre bara olika. Men poängen med ett medvetet och strategiskt organisationsberättande är att få tillgång till den energi som kulturen, DNA:t om man så vill, bär med sig. Detta är en resurs som många ännu inte har upptäckt.
Jag kallar det kulturkapital.
+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Men hur gör man då?
Om man förstår och accepterar att det finns berättelser som är värdefulla för verksamheten så letar man förstås efter dem. Man söker. Bland hundra berättelser är en handfull rent guld.
Man söker detta guld. När man finner det så skördar man det och sorterar. Därefter bearbetar man det dramaturgiskt för att få fram tydliga poänger.
Inte för mycket fakta utan snarare starka emotionella bilder ur verkligheten är vad man söker. Eftersom de är hämtade från verkligheten kan de få ett naturligt mottagande från den som lyssnar eller läser.
Det här är kul och jag brukar kalla skördandet, speciellt enligt work shop-modellen, för skördefest.
Sen ska skörden sättas i arbete.
Nu när vi går in i en försiktig period, i och med konjunkturläget, så är storytellingmetoden en mycket kostnadseffektiv fruktsam kommunikationsmetod.
Kanalerna finns ju redan där.
Man kan ju inte sluta kommunicera för att det är svåra tider. Då är detta ett billigt sätt att höras och att synas. Det kan till och med vara ett sätt att söka tröst.
Distribuera i webben, den egna och den kollektiva sociala, i intranätet, i kund- och personaltidningar, på väggar och anslagstavlor, i storyduschar…
Och kanske ädlast av allt i snacket. Det handlar ju om att leverera om man vill påverka snacket.
+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Jag intervjuades i somras i P1-morgon om lanseringen av Apples Iphone. Temat var hur de kunde marknadsföra utan att så att säga marknadsföra i vanlig mening. Jag sa att Apple i stor utsträckning bärs fram av sina passionerade evangelister och lärjungar.
Bara i Sverige hade då 50.000 människor beställt denna mobil trots att de ens inte sett den i verkligheten, än mindre hållit den i handen.
I ett välregisserat skådespel släpptes Iphone kl 00.00.01 på natten till köande varumärkesfrälsta. Apples egen överstepräst i USA hade bara hållit den i handen och sagt att han gillade den. Rent emotionell kommunikation.
Allt detta går att sortera in under storytellingperspektivet och det föder dessutom berättelser i sig ungefär som när Ingvar Kamprad grät hos KG Bergström i TV när han talade om sin underbara personal.
Finskättade Applegrundaren Mike Markkula brukar säga att hellre än vanliga värdeord om hur man är ska man påstå hur man vill vara. Alltså, säg inte: Vi är professionella, transparenta och ärliga.
Påstå istället, exempelvis: Vi vill vara goda samhällsmedborgare!
Då har man det som en uppmaning, försöker leva upp till det och berättar om hur det går, alltså storytelling. Man kan på så sätt regissera verkligheten och dansen kring varumärket.
+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Ett av vår tids starkaste varumärken är förstås det kristna korset. Man blir ju rätt påmind om det under de helger som vi just har passerat. Om man tänker sig att berättelsen om Jesus är bland de starkaste berättelser som finns så är det ju Jesu handlingar som gör värderingarna synliga.
Som när Jesus kastade ut månglarna ur templet. Denna och andra berättelser som finns kring honom har uppdraget att visa värderingarna. Det är därför man berättar om dessa händelser.
Jag vill helst inte tala om företagsreligion eftersom det blockerar många människor men du förstår säkert vad jag menar. Vad står vi för, vad kan vi, vad vill vi och hur lever vi det vi påstår om oss själva och våra ambitioner.
+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Jag tycker man kan påstå att ett företag eller en organisation som förstått kraften i att använda sitt berättarkapital blir en berättande organisation. En organisation som förstår att organisation är människor och att människor av naturen har vissa behov.
Ett av våra behov som människor är att berätta och interagera. Vi vlll se sammanhang och förstå var vi kommer ifrån, var vi befinner oss nu och vart vi är på väg.
En ledare som inser det kan närma sig medveten Corporate Storytelling som ledarskapteknik. Det finns flera metoder att hitta berättarkapitalet.
Men det handlar förstås inte bara om att dansa kring varumärket, det handlar också om att överföra kunskaper, locka kunder, ägare och nya medlemmar till flocken. I arbetslivet också om att ge bilder till media och i den sociala webben.
Berättelserna är bland de mest kraftfulla verktyg vi har.
+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
På senare tid har jag bland mycket annat inlett samarbeten med Jusek och Banverket ICT. Två olika folk med olika uppdrag i den svenska marknadsdjungeln.
Men storyperspektivet är allmänmänskligt och fungerar i alla mänskliga sammanhang. Från Jag AB till Världskoncernen.
Det mest udda och spännande i december var kanske när jag föreläste för Tings- och länsrätten i Uppsala. Lagmannen där ville att Domstolsfolket skulle få syn på sina egna organisationsberättelser och han menar att genom att se dem och skörda dem så kan domstolen också ytterst påverka omvärldens bild av verksamheten samtidigt som det stärker organisationen inåt.
Det är klart att det går.
Jag lovar att det var en känsla att stå i stora rättssalen i Uppsala och tala inför ett 70-tal medlemmar ur Domstolsfolket. Som en annan missionär, eller advokat, eller åklagare. Den stunden glömmer jag aldrig.
+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Jag som skrev det här heter Matts Heijbel. Jag ansvarar för http://storytellers.se som är en av Sveriges äldsta företagsbloggar. En webbplats med ambitionen att vara den naturliga svenskspråkiga mötesplasten för dem som intresserar sig för dessa saker.
Vill du inte ha brevet i fortsättning så skriv till nyhetsbrev@storytellers.se
Citera gärna med ange då källan,
hälsar
Matts Heijbel
Stockholm / Grödinge 8 januari 2009
