Se upp med vilken storyteller du anlitar. En rolig och skicklig berättare från teater- eller underhållningsvärlden är sällan vad företaget behöver när man ger sig in på Corporate Storytelling. Det är, enligt Steve Denning, viktigt att anlita någon som förstår sig på företagande, ledarskap och förändringsarbete. Annars kan det bli hur tokigt som helst. Matts Heijbel och Steve Denning medverkade tillsammans i ett Corporate Storytellingseminarium i mars 2005.
Steve Denning, – www.stevedenning.com – med ett förflutet från bland annat Världsbanken, varnar i sitt senaste nyhetsbrev för att framförandefixeringen och självupptagenheten kan ta över hos storytellers från underhållningsvärlden. Tankarna stämmer med dem som framförs av Matts Heijbel på www.storytellers.se
Självklart är det underbart med skicklga underhållande storytellers som det finns gott om. Det kan vara trevligt och inspirerande att ha vid företagsfester och kick-offer. Men om man är ute efter affärsstöd och organisationsutveckling räcker inte underhållningsfaktorn.
Se till att den ni anlitar förstår sig på företaganade och ledarskap och att han eller hon har erfarenhet från det, menar Denning. Berättelserna som tas fram ska bidra till att utveckla företaget eller organisationen. En perfekt framförd story, utan relevans för organisationen och dess verksamhet, kan i värsta fall göra skada. Den kan bli så perfektionistisk så ingen annan vågar sig på den.
Se också upp med dem som hävdar att det bara finns ett enda riktigt sätt att berätta en story och att berättaren måste få fram alla ljud och dofter på ett levande sätt. Då finns det nämligen risk att storytellern egentligen är fostrad som underhållare och att han eller hon inte förstår att man i Corporate Storytellingsammanhang varierar berättelserna efter situation och grupp för att hela tiden understödja uppdragsgivarens verksamhet.
Denning betonar också att man noga ska ta reda på vad storytellern gjort tidigare inom företag och organisationer. Hur gick det då? Var uppdragsgivaren nöjd och ledde uppdraget till utveckling och resultat som avsågs?
Har den tillfrågade storytellern, fortsätter Denning, misslyckats med någon Corporate Storytellinginsats? Det bör han eller hon kunna tala om eftersom storytelling inte alltid lyckas. Om det blev mindre lyckat har han eller hon i så fall rett ut varaför det gick som det gick?
Till sist, menar Denning, måste organisationen förstås anlita någon som kan berätta och gestalta. Men han eller hon måste alltså intressera sig för – och förstå – verksamheten.
Bra berättande och berättartekniker – javisst! Men när man söker upp och skördar berättelser i organisationen blir det helt meningslöst om man inte först och främst vet och förstår vad man letar efter – exempelvis affärsstödjande berättelser med fokus på affärsresultat eller förändringsresultat av det slag som man lagt upp i målsättningen.
Man kan också slå fast att även affärssstödjande företagsberättelser förstås kan ha ett stort underhållningsvärde och att det då kräver sin berättare. Kanske är det en av tio i en organisation som har en stark berättartalang som kan stimuleras och utvecklas i hans eller hennes roll som Corporate Storyteller.
