Under en vecka i juli träffades mer än 100 människor från ett 25-tal länder i Järna söder om Stockholm kring temat Storytelling som läkande kraft, Storytelling as a Healing Art. I samband med symposiet bildades också Allians för Läkande Berättande i Norden, ALBA. Nyckelperson i dessa sammanhang är den danska regissören och storytellern Inger Lise Oelrich. Hon bor i Sverige sen tre år.
Genom att beskriva och synliggöra verkligheten med hjälp av muntligt berättande kan man närma sig vardagens utmaningar och problem på nya spännande sätt. Att detta redan görs bland socialarbetare, terapeuter och präster är kanske inte så konstigt. Det lär vara rätt vanligt på andra håll i världen. I Sverige har vi inte riktigt har kommit igång ännu.
Därför var symposiet på Järna Kulturcentrum något av en historisk händelse och utvecklingen av föreningen ALBA (tyvärr ett redan jätteexploaterat namn) ska vi följa här på storytellers.se.
Storytelling kan alltså vara helande i omsorgsrelationer. Men också när man bygger sitt personliga varumärke eller presenterar självbilden av det egna jaget.
Jag är övertygad om att den kunskap som odlas bland de helande berättarna kan komma att leta sig långt in även i företag och organisationer som inte arbetar primärt med omsorg och terapi.
Jag upplever ofta att de företag och organisationer som sträcker sig efter Corporate Storytelling mer eller mindre uttalat söker en terapeutisk relation där så att säga företaget är patienten/klienten.
Med hjälp av berättelser kan man självklart synliggöra konflikter och överföra kunskaper. Man kan minska främlingsskap, visa önskvärda beteenden och överbrygga språkförbistringar i internationella företag och mellan olika enheter och avdelningar på arbetsplatser.
Försoningstemat dök upp under symposiet i Järna och någon berättade, enligt Oelrich, om ett slags försoningsberättande som lär tillämpas hos en afrikansk stam. När någon exempelvis misshandlat, våldtagit eller dödat någon så samlads hela stammen kring förövaren som får stå i mitten.
De som står runt den som felat berättar sen i tur och ordning om allt gott de kan komma på och som de minns att den skyldige tidigare har gjort. Det här gillar jag med dig! Du hjälpte min syster en gång när hon hade det svårt! Du var så rar mot din mor! osv.
Sen lämnar man förövaren ensam med alla dessa bilder. Storytelling som en del av helandet…
Hej Jag undrar vad som är gjort på forskningsfronten? Finns det något publicerad?
tacksam för tips.
Jag vet inte så mycket om vilken forskning som finns på just Helande Storytelling. Hör med Inger Lise Oelrich – ingerlise.oelrich@telia.com – hon sitter mitt i korsningen och kan nog guida dig vidare. Forskning om Corporate Storytelling däremot, hittar du en del av under kategorin Forskning en bit ned i högermarginalen på öppningssidan på http://www.storytellers.se
Innan jag började försörja mig som berättare jobbade jag som psykolog. Jag är inte a jour med vad som händer i terapibranschen längre men jag har åtminstone två tips. ”Narrative Therapy” är en skola med rötter i Australien/Nya Zeeland nånstans. Grundarna heter Michael White och David Epston (”Narrative Means to Therapeutic Ends” t.ex.) Tror att det finns en bok på svenska: Vad är narrativ terapi? Finns en hel del på nätet, såg någonstans att ett internationellt nätverk har bildats.
Jerome Bruner (t.ex. ”Acts of Meaning”, ”The Culture of Education”) och Daniel Stern (hans senaste är ”The Present Moment”) är två av mina favoritpsykologer som tänkt intressanta saker om berättelser.
En egen kort reflektion är att berättelser har en tendens att ”integrera”, väva samman saker. Även människor.
Vänliga hälsningar
Ulf Ärnström