Storytellern Svend-Erik Engh och jag höll ett utsålt seminarium på Marknadsförningen i Stockholm i juni. Svend-Erik berättade bland annat om den amerikanske storytellergurun Steve Dennings tankar.
Jag, Matts Heijbel, gav flera exempel från mina skördar av affärs- och identitetsstödjande berättelser i svenskt arbetsliv. Det blev sammantaget ett seminarium om stories i förändringsarbete respektive i marknadsföring och identitetsbyggande.
Denning talar om springboardstories, alltså berättelser som likt en språngbräda eller en trampolin kastar oss in i nya tankebanor. Inte genom massiv information utan genom att ge lyssnaren en upplevelse och vision av hur vi skulle kunna förändra vårt sätt att vara eller arbeta.
Så här tänker Steve Denning:
När ledaren i organisationen vet vilken förändringsidé han eller hon vill försöka sprida i organisationen börjar han eller hon att leta efter en händelse någonstans där en sådan idé helt eller delvis har fått fäste.
Idén ges en dramaturgisk form och befolkas med människor som är tänkbara förebilder för dem som ska lyssna till berättelsen. Ett bra och spännande case alltså. Befolkat av någon som vet vad detta handlar om.
Berättelsen ska vara tydlig. När, var och hur? Lyssnarna ska kunna identifiera händelsen någorlunda i tid och rum så att de tror på den och ser det hela framför sig.
Man ska som lyssnare klart kunna känna vad som hade kunnat hända om inte det hade blivit på det här sättet som berättelsen beskriver.
Sen ser man sen till att berättelsen inte är för nedtyngd av detaljer och fakta och att den har en sann och tydlig poäng. Då fungerar språngbrädan.
Därefter kan man, enligt Denning, koppla upplevelsen eller visionen hos lyssnarna till den egna situationen här och nu i företaget eller organisationen med kommentaren: Hur skulle det vara om vi? Tänk om vi! Varför inte vi?
Så långt Denning.
………………..
Själv har jag i samarbete med det PR-företaget Springtime haft en del storytellinguppdrag på SAS under våren. SAS kämpar som alla vet med sin omställning och med utmaningarna från nya lågprisaktörer.
Då är det viktigt med den kulturella identiteten och att komma ihåg att det inte bara är maskiner och transporter man arbetar med utan människor. Och att passagerarna faktiskt får en del för de extra hundralapparna som en del SAS-biljetter kostar..
Jag har fått tillåtelse av SAS att ge ett exempel på SAS inre storytellingarbete. Jag valde den här rätt känslosamma storyn:
En av SAS-medarbetarna sommarjobbade redan som ung flicka, som 16-årig gymnasist, på passagerarassistans. Många barn åker ju ensamma på sommaren. SAS-personal möter då barnen och hjälper dem tillrätta.
En dag skulle den 16-åriga sommarjobbaren möta upp en liten kille i femårsåldern som varit hos morfar och fiskat. Nu kom pojken emot henne med metspöt över axeln.
Sommarjobbaren tog pojken i handen och de gick mot ankomsthallen för att möta pojkens mamma. Men där fanns ingen mamma. Det var konstigt för föräldrar är väldigt bra på att möta upp. SAS-medarbetaren blev därför lite bekymrad..
De gick då långsamt, hand i hand, pojken och den unga SAS-medarbetaren, till passagerarassistans lokaler. Pojken blev ledsen, bröt nästan ihop och började gråta. Han fick sitta i knät på SAS-medarbetaren som fick tillstånd av sin chef att helt ägna sig åt pojken.
De satt sen där – bakom glasväggen på passagerarassistans – och tittade ut mot ingången. De pratade om att mamma nog hade fastnat i en bilkö. Hon kommer nog snart. Pojken blev lite tröstad och de pratade om lite av varje.
Efter en halvtimme kom mamman springande. Det syntes direkt att det var hon. Springande och viftande, tårarna rann på henne. Och pojken grät. Och mamma grät och SAS-medarbetaren grät. Mor och son kramades och låg på knä på golvet.
– Förlåt, förlåt det blev fel på bilen, sa mamman.
Då kände sommararbetaren på SAS att här ville hon jobba också som vuxen. Och det gör hon. I dag är pojken så stor att han förmodlighen har ryggsäcken med sig när han som student eller jorden-runt-resenär checkar in på SAS.
………………..
Storyn visar bland annat:
• Medmänsklighet och empati
• Barn i dag, student i morgon, affärsresenär om 20 år
• Ledarskapet som tillåter fokus på en enda liten passagerare
• Att arbeta med människor lockar personal till SAS
Sommarhälsningar från
Matts Heijbel
29. juni 2004
