De som kommunicerar bäst har förstått att fakta och siffror inte lyfter utan befolkade berättelser. Berättelser utifrån egna erfarenheter och organisationens kollektiva minne. Det finns några tankar man kan ha i minne när man väl öka sin storymedvetenhet:
• En bra story är alltid befolkad. Vad var det som hände? När lärde du dig något viktigt? Varför är du överhuvudtaget engagerad i denna verksamhet?
• Försök att hitta en bra inledning. Börja alltså inte med att säga att du ska berätta en historia eller att detta betytt mycket för dig utan den gamla ”det var en gång”-stilen funkar exempelvis utmärkt.
• Ta med tittaren, läsaren, lyssnaren på en resa. ” En dag när jag kom till jobbet låg ett märkligt mejl min inbox” eller ” När jag satt på bussen och såg en kvinna med två små barn så slog det mig…” eller ” varför finns det inte en apparat som…”
• Var inte för snabb utan låt det ta lite tid. Tala lugnt och var inte rätt för korta pauser. Måla upp scener och befolka dem.
• Försök hålla tittaren, läsaren, lyssnaren på halster. En plötslig gripande upplösning som ger gåshud gör att berättelsen sitter där för gott. Den glömmer man aldrig.
• Om du har ett tungt eller svårt budskap blir det lättare för publiken om den är inbäddad i bilder och befolkad av människor.
• Försök att ge en bild, en vision där du visar dina känslor och erbjuder publiken att dela dem med dig. Försök få dem att förstå varför du blivit berörd av händelsen du berättar om.
• Ju fler känslor desto djupare kan du bygga relationen.
• Om du har ett förändringsbudskap så försök att beskriva den verklighet som ni tillsammans närmar er. Berätta er in i framtiden.
• Försök hitta ett dramaturgiskt klimax där det finns ett före och ett efter. Det är där påverkan sker,
