Jag har det senaste året haft flera uppdrag kopplade till olika EU-sammanhang. I bland annat Lissabon, Tallinn, Göteborg och nu framöver Warszawa och Bryssel. Hela tiden handlar det om att använda berättelser om händelser som visar meningen med att överhuvudtaget arbeta över gränser och utmana gränser och visa nya regionala möjligheter.
Vid ett möte i Paris nyligen presenterade svenska deltagare vad som händer här i norr med hjälp av ett antal av oss skördade berättelser, alltså storytelling in and about organisations. Då utbrast flera kommissionärer att så borde hela unionen kommunicera. Så den svenska berättarmodellen verkar sprida sig något jag hoppas få vara en del utav.
Detta stärker organisationen och bygger legitimitet. Visst ska man redovisa och rapportera. Men man måste förstå också ta med människor och upplevelser, befolka Europaprojektet.
EU-intresse för storytelling
