En präst jag känner säger att högmässan på söndag klockan elva bara är en liten del av kyrkans arbete. Ändå är det den som vid sidan av dop, bröllop och begravning är våra vanligaste associationer när det blir tal om kyrkan.
Berättelsen i nya testamentet om Jesus är, som någon sa, the greatest story ever told. Lite lekfullt kan man säga att det är Svenska Kyrkans bidrag till upplevelseindustrin.
Jag jobbar nu med den församlingen i Botkyrka och då handlar det inte om vad Jesus gjorde. Även om Jesusberättelserna är menade att visa kristna värderingar uttryckta i hans handlingar.
Nej nu är de det andra. Vad gör de? Vid sidan av gudstjänsten…? Vad händer på kyrkogården och i möten mellan folket och diakonerna? Hur ser vardagen i församlingen och bygden ut?
Det ska vi söka och skörda tillsammans, församlingen och jag, för att göra kyrkan som organisation synlig för dem som inte vet. Corporate Storytelling i Svenska Kyrkan, alltså.
Jag har besökt alla kyrkor i Botkyrka och i den norra delen kan jag lova att det är en passionerad stämning när församlingen ropar och kastar sig mot golvet medan barnen busar mellan bänkraderna.
Botkyrka är som kommunen brukar säga, långt ifrån lagom.
Vet inte om jag ska se det som spännande eller förfärligt?