I dag har det 67e nyhetsbrevet gått ut från storytellers.se. Vill du också vara prenumerant så anmäl dig till matts@storytellers.se det är självfallet gratis och du kan säga upp det när du vill genom att vända ett nyhetsbrev med uppmaningen: Nej tack så tar jag bort dig igen.
Antalet prenumeranter är nu närmare 3600.
Det aktuella brevet finns på länken här under
Nyhetsbrev 67
Hej Storytellervän. Så var det dags för Nyhetsbrev nr 67 från Storytellers. Du får det här för att du anmält dig via nätet eller för att du varit på några av mina seminarier och skrivit upp dig eller för att vi har samarbetat i storytellingsammanhang.
Ni är närmare 3600 prenumeranter nu.
I nyhetsbreven tar jag upp tankar och händelser kring storytelling som passerat mitt huvud och storytellinghjärta sen sist. Jag som skriver brevet heter Matts Heijbel. Jag är författare och journalist med socialantropologisk bakgrund och jag arbetar envetet med storytelling i och om organisationer sen drygt tio år.
++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Vi är alla människor. När vi uttrycker detta att vara människa berättar vi från hjärtat var vi kommer ifrån, var vi befinner oss, vart vi är på väg och meningen med att vi överhuvudtaget finns till som del av en flock.
Detta gäller alltså även på jobbet, där vi tillbringar en stor del av vår vakna tid. Tribens folklore om allt detta och om varför våra kunder / klienter / ägare / medarbetare ska förstå denna kultur är utmaningen i Corporate Storytelling.
Det gäller alltså även för företag, myndigheter, kommuner och ideella organisationer. Bästa storyn vinner och utan story finns du helt enkelt inte.
Sök och skörda berättelser som befolkar varumärket och begripliggör därför era varor, tjänster eller myndighetsuppdrag.
+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Jag är nu bland annat involverad i ett rätt stort storytellingprojekt för Skatteverket Mälardalen. Jag har också haft tillfälle att träffa de centrala kommunikatörerna i Skatteverket sen vi hördes senast.
Skatteverket vill att det ska vara lätt att göra rätt och de vill bygga en modern servicemyndighet med ett öppet ansikte. En myndighet som bland annat vill framstå som offensiv och hjälpsam. Då kan berättelser från verkligheten vara användbara som till exempel den här om mannen som väcktes av en gryningsräd:
”Ibland får Skatteverket och Kronofogden domstolsbeslut som gör att de kan komma oanmälda för att söka igenom en bostad eller ett kontor. Som i det här fallet med en man i 35-årsåldern som fick rätt stora belopp insatta på sina bankkonton utan att han redovisade pengarna i sina deklarationer. Han var inte registrerad som näringsidkare.
Mannen var teknisk konsult och utbildare via Internet. Hans kunder fanns över stora delar av världen vilket innebar att han ofta satt hemma i sin lägenhet och jobbade på nätterna när kunderna i andra delar av världen var vakna.
Han var en välutbildad, it-kunnig person. Något av en datanörd som levde ensam i sin tvåa och som inte hade skaffat sig någon familj. Kanske delvis för att han sov när andra var vakna.
Tidigt en morgon ringde det på dörren. Han gnuggade ögonen och plockade åt sig sin morgonrock. Han hasade mot dörren i sina tofflor medan dörrklockan ringde upprepade gånger.
– Jag kommer, ropade han.
När han öppnade dörren stod där en skatterevisor och en kronofogde som begärde att få komma in. I handen hade de revisionsbeslut och domstolsbeslut. Nu skulle de tillsammans med sina experter söka igenom datanördens hem och hans dator i jakt på bevis att han undanhöll pengar.
Mannen insåg att det inte var mycket att göra åt det hela. Medan han satt med och småpratade i köket med den ansvarige från Skatteverket kopierades hans hårddiskar och man sökte igenom lägenheten från golv till tak.
I en kartong i garderoben hittades 90.000 kronor i kontanter.
– Jag ville väl hålla undan dem från Skatteverket suckade han.
Kontoutdrag visade att pengar också sattes in på ett konto i Schweiz. Då tittade han vemodigt ut genom köksfönstret och satte sen långsamt på kaffebryggaren så att han och skatterevisorn skulle få sig en kopp. De satt och småpratade medan det vändes och plockades i rummen.
När skatterevisorn och mannen träffades några dagar senare hade revisorn med sig blanketter för att registrera mannen för moms och arbetsgivaravgifter, vilket han genast gjorde. Mannen krävdes senare på skatter och skattetillägg.
Numera har han regelbunden kontakt med Skatteverket. Han ber om råd, går på informationsmöten och försöker göra allting rätt med utlandsmoms och andra uppgifter.
För honom blev gryningsräden ett uppvaknande och han har vant sig vid tanken att vara en del av systemet trots att han jobbar via nätet och i stor utsträckning internationellt.”
En berättelse om Skatteverket som visar både en offensiv och hjälpsam hållning. Skatteverket har för övrigt nyligen fått pris bland annat för sitt arbete med bemötande och service också i svåra situationer som i denna berättelse.
+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Jag läste att Ingmar Bergmans anteckningslappar till hushållerskan gick på auktion för väldigt stora belopp. Lappar om att köpa ost eller något annat vardagligt får ett värde eftersom de visar något om en stor svensk konstnär. Han är skrivit dem och ägt dem. De har god proveniens skulle de säga på Antikrundan.
Corporate Storytelling är i regel inte så inriktad på det förflutna. I stället handlar det mest om att söka och bygga berättelser som leder till framtida utveckling. Organisationsutveckling, rekrytering och framåtriktande ledarskap. Och berättelser som adderar värden till det man säljer.
Det hindrar ändå inte att företagen också kan spara och visa upp ”värdelösa” lappar eller föremål som visar något viktigt om organisationens kompetens som har relevans än i dag. Som när besiktningsföretaget sparar en nästan avsliten vajer för att visa att de var och är framme i tid. Det är deras uppgift. Eller kanske anteckningar från ett möte då viktiga framtidsbeslut fattades som vi behöver bli påminda om som en del av en kultur. Vi kan behöva påminnas om att framtiden alltid finns omkring och ibland oss.
Jag hade en gång uppdrag för ett mjukvaruutvecklingsföretag som ville ställa sin första pc i en monter för att medarbetare och kunder skulle bli påminda om grundarens tidiga insatser som bäddade för dagens framgångar.
+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Det inträffar mänskliga möten varje dag i och kring företag och organisationer. Mötens som kommer att leva kvar som berättelser. Som ett kulturkapital långt in i framtiden. Som visar vad vi som organisation menar när vi säger att vi är exempelvis öppna, pålitliga och stödjande i vår verksamhet.
Just nu är jag involverad i förskolor och skolar i Nacka kommun. De kommunala skolorna i Nacka är framgångsrika och kommunen satsar hårt på att bli bäst på skolfronten, inte bara i kommunen utan i landet.
Då behöver de berättelser som stärker denna bild och bevisar att de lever som de lär. Kan dessa berättelser få spridning så lockar de till sig de bästa lärarna och skolledarna. Och elever kan dras dit med rätt berättelser. Dessa berättelser finns redan i kulturen och det är dessa Nacka nu skördar och sätter i arbete.
+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Jag har i de senaste nyhetsbreven delat ut lite biljetter till mina seminarier. Principen är att de som svarat först att de vill ha en biljett får en. Den här gången tänkte jag dela ut två ex av min bok Storytelling befolkar varumärket. De två som först svarar: Bok Ja Tack! kommer att få en bok med posten.
+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Det var allt för denna gång. Jag som skrev heter Matts Heijbel. Om du inte vill vara med på sändlistan längre så svara med ett Nej Tack så plockar jag genast bort dig. De av er som varit med från början har nu fått 67 stycken nyhetsbrev. Det finns ett nyhetsbrevsarkiv på storytellers.se om du vill se vad de har handlat om genom åren.
Tack för den här gången.
Stockholm / Grödinge 21 december 2011
Matts Heijbel
