Nu har Nyhetsbrev 59 gått iväg till 3000 prenumeranter. Du kan läsa det här under om du är intresserad. Om du också, kostnadsfritt förstås, vill ha ett nyhetbrev någon gång i månaden så kan du meddela mig här. nyhetsbrev@storytellers.se
Nyhetsbrev 59
Hej Storytellervän
Här kommer det femtionionde nyhetsbrevet från storytellers.se. Jag berättar här en del om vad som hänt på Storytellingfronten sedan sist och tankar som passerat min hjärna sedan dess. En del av det jag tar upp här finns också på www.storytellers.se i fördjupad form.
Det första nyhetsbrevet kom 2003 och de finns alla samlade under fliken Nyhetsbrevet på storytellers.se och man kan följa vad som hänt under de här åren. I början var tankarna nya och ovana, i dag talas det ofta om Storytelling på olika sätt. Jag håller fast vid att det handlar om att skörda och använda berättarkapitalet i och kring organisationer och deras varor och tjänster.
++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Torsdagen den 10 mars håller jag i ena halvan av en seminariedag hos HRetc i Stockholm. Det handlar om Storytelling i Employer Branding-sammanhang. Andra halvan ansvarar generationsexperten Anders Parment för. Han talar bland annat om 80-talisternas entré på arbetsmarknaden. I skrivande stund finns det plats för ytterligare några deltagare. Du hittar till program och anmälning via ett inlägg jag skrev häromdagen på storytellers.se Här är en direktlänk till seminariet.
++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Jag ser Storytelling som ett verktyg som kan utnyttjas på olika sätt för att nå framgång. En anledning att använda Storytelling kan vara just att locka till sig nya medarbetare med, ofta emotionellt baserade, berättelser som attraherar just dem som arbetsgivaren söker.
Då får man leta efter berättelser som berör dem som man hoppas ska söka sig till företaget eller organisationen. Jag har många gånger haft uppdrag som handlar om just detta. Kanske har man en rätt homogen grupp anställda som passerat 50-strecket och som nu ska ersättas av nya, kanske just 80-talister som Anders Parment talar om. Vad behöver organisationen då för berättelser för attrahera dessa nya?
Inte minst kommuner och andra offentliga arbetsgivare har ofta en hög medelålder och står inför stora rekryteringar. Kanske kan berättelser om verkliga händelser kopplade till dessa arbetsgivare locka mer än mer formella faktuella befattningsbeskrivningar.
++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Ett annat sammanhang där berättelserna kan göra skillnad är i en säljsituation när en vara eller en tjänst är snarlik konkurrenternas varor och tjänster. Jag har på senare tid arbetat en del med Nordea Private Banking. Det är den del av banken som vänder sig till förmögna privatpersoner, en grupp som blivit allt större i Sverige på senare årtionden.
Nordea Private Banking är en framgångsrik verksamhet med flera utmärkelser i bagaget. Men man inser också att själva tjänsten på många sätt är snarlik konkurrenternas. Därför vill man addera emotionella värden till den rent faktuella kommunikationen.
Detta gör man bland annat genom att leta efter berättelser om mänskliga möten som visar att man faktiskt rör sig i relationsbranschen. Relationen är avgörande och kan man vara på topp där och dessutom berätta om det så adderar man emotionella värden till sin verksamhet.
Min uppgift i detta är att resa runt till de olika Private Banking-kontoren i Sverige och inspirationsföreläsa för att de ska uppfatta dimensionen. Sedan coachar jag medarbetare på insidan av Nordea Private Banking-varumärket för att de på egen hand ska kunna bygga en repertoar av stories som de kan använda som ett gemensamt emotionellt kapital i sin verksamhet.
Detta kommer att ge Nordeas Private Banking-folket en konkurrensfördel som gör att de får fortsatt framgång. För mig är Private Banking-folket i Nordea en gren av en nordeuropeisk tribe som i den historiska situation vi nu befinner oss i behöver laddas med emotionella mervärden för att nå fortsatt framgång. Bästa storyn vinner ju, som bekant.
++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Jag har också varit hos Röda Korset sedan sist. Den organisationen drabbades ju av miljonförluster på grund av interna bedrägerier. Den slutliga, kolossala, kostnaden för bedrägerierna syns först nu när man ser medlemsflykten och de minskade insamlingsintäkterna.
Röda Korset har förstås ett mycket starkt berättarkapital. Men hur används det? Historiska berättelser är starka i organisationen men ska man attrahera nya grupper och generationer är det viktigt att man erbjuder händelsebaserade, verkliga berättelser från nuet och kanske till och med framtiden.
Överhuvudtaget är ideella insamlingsorganisationer beroende av starka berättelser för att få in pengar till sin verksamhet. I synnerhet som vi lever i en tid då det inte är självklart att pengarna kommer via transfererade skatter på samma sätt som förr.
I Usa, där insamlingsorganisationer har en starkare tradition av direktbearbetning av folks plånböcker, har man länge talat om Storytelling för insamlingsorganisationer. Det kallas där Storytelling in Fundraising.
Detta kommer nu i Sverige också. Trots att insamlingsorganisationerna arbetar mycket nära människor i nöd lider de ofta av en rapporterande informationskultur snarare än ett sakligt emotionellt berättande befolkat av verkliga människor. Detta var uppenbart när jag nyligen höll i kurs för insamlingsorganisationer på Berghs School of Communication.
++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Ska man odla ett varumärke så är det viktigt att vända sig till människans hjärta och känslor också. Både på insidan och utsidan. Det är en generell sanning som berör alla företag och organisationer. Från minsta fåmansverksamhet till stora internationella företag och organisationer.
Detta motsäger förstås inte att man ska ordning på siffror och fakta, nyckeltal och regelverk. Men det är inte det som det här nyhetsbrevet talar om. Ibland brukar jag provocerande tala om faktuella power-point-presentationer som trista högläsningar ur talarens snitselbana.
Men det är inte något fel på power-point-verktyget i sig. Frågan är bara hur man använder det. Jag skrev för några år sedan om besvikelsen hos dem som skapade power point när de efter 20 år såg hur det används på 2000-talet.
Ett litet tips kan vara att använda power-telling. Alltså att lägga in fria berättande storypartier i PP-presentationen. Den berättande vänder sig då mot lyssnarna och berättar om en händelse som är ägnat att beröra emotionellt.
Titta förresten här vad som händer om man powerpointar Askungesagan.
++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Vill du ha mer av de här tankarna så kom på seminariet den 10 mars. Min bok Storytelling befolkar varumärket ingår i kursavgiften. Annars finns boken förstås också i bokhandeln, billigast på Adlibris.
++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Jag som skrev det här heter Matts Heijbel. Du får brevet för att du bett om det eller för att du varit på något av mina seminarier. Vill du inte ha det längre så kan du vända det med ett nej tack så tar jag bort dig omedelbart. I dag är du en av 3000 prenumeranter.
Hälsn fr Matts Heijbel
Stockholm / Grödinge
4 mars 2011
