Fråga:
Om man ska ha en storytellingworkshop och vet att det finns motsättningar och problem i organisationen är det då inte risk att det bara blir en massa gnäll och negativa berättelser som kommer upp?
Svar:
Jo det är klart att det är en risk – eller kanske man skulle kunna tänka att det är en möjlighet. Ibland händer det att man som storysamlare eller ansvarig för ett skördearbete får kritiska frågor kring just detta. Måste allt vara så…
positivt och happy, happy hela tiden minns jag en som sa.
Det behöver det inte alls vara, svarade jag. Det hela måste egentligen utgå från frågan varför vi är intresserade överhuvudtaget av att ge oss in i strategisk storytelling.
Låt oss säga att en organisation har en massa problem och att det finns flera ”surdegar” och påstådda oförätter som dyker upp så fort man försöker samtala. Då kan man ge dessa berättelser plats men också driva processen så att det ena får ha sin tid och det andra sin.
Vi börjar, kan man säga, med ett pass där vi talar om händelser och erfarenheter som vi tycker är exempel på missförhållanden och svagheter i organisationen och samarbetet.
Sen kan vi fortsätta, kan man säga, med ett pass som visar hur vi är när vi är som bäst. Det där förstår alla bara man talar om det klart och tydligt utan en massa inlindningar.
Samla människor i grupper och låt dem tala om sina erfarenheter i kanske en timma. Styr dem så att de inte börjar tala om sina åsikter eller sina värderingar utan be dem i stället att hålla sig till händelser som de tycker säger något viktigt om relationerna i företaget eller organisationen och/eller förhållandet till kunder och andra intressenter.
Processledaren styr undan samtalen från analyserande åsikter och fokuserar istället vad som faktiskt hände. Vad hade vi alla sett om vi varit närvarande? Måla upp scenen. Efter en kvart, tjugo minuter, tar det fart och gruppen är snart svår att stoppa.
De här metoderna att samla händelser kan också fungera via intern- eller intranät.
Om man har en skördefest så kan man alltså låta en del av tiden handla om svagheter och missförhållanden, om de finns Sedan kan man fokusera på de berättelser som gör oss starka och vackra och slutligen på de berättelser som knappt ens har hänt men som vi gärna skulle vilja uppleva.
