I dag höll jag ett frukostseminarium där bland annat Tre medverkade. Tre är som leverantör av 3G och Mobilt Bredband med drygt 20 miljoner kunder i tio länder trots allt fortfarande i nybyggarbranschen liksom 10 år gamla Piratförlaget som också var anmälda. Men på seminariet fanns också människor från AkzoNobel och Postens olika delar. Både AkzoNobel och Posten har djupa…
historiska rötter vilket ledde till diskussionen om vilka berättelser som är viktiga i vår tid.
Posten, till exempel, står inför fusion med danska motsvarigheten, Post Danmark A/S, men har rötter ända ned i 1600-talet. Posten står alltså nu inför stora förändringar i 2000-talet. Vad ska man då berätta?
Jag tycker förstås att man ska välja berättelser som gör mest nytta i den nuvarande historiska situationen. Då kan berättelser om ”gamla posten” vara fel val. Kanske ska man istället blåsa på med berättelser om det nya för att göra framtiden synlig och möjlig och låta Storytellingen arbeta i förändringens tjänst.
Självfallet kan man berätta om det förflutna om man har klart för sig att de visar något viktigt inför den sammanslagning som nu väntar med danskarna.
Så är det med Storytelling. Man väljer förstås alltid vilka berättelser man vill sätta i arbete. I den meningen handlar det om strategiskt varumärkesarbete.
Ett par representanter från HSB, centralt och region Stockholm, var också med. De har förstås en stark tradition med rötter i 20-talet. Exempelvis berättar HSB gärna om att det var HSB som introducerade sopnedkastet i Sverige. Nu har sopnedkastet med lucka i trappan blivit omodernt.
Vilka är då dagens sopnedkastberättelser?
Det finns anledning att se upp med det museala. Men om man hämtar berättelser från det förflutna så ska man förstås välja dem som gör oss starka i dag och som helst riktar blicken framåt.
