Det var en gång en prinsessa

Nu har över en kvarts miljon sett hovets film om förlovningen på Youtube. Jag kommer då att tänka på berättaren och biträdande professorn i storytelling vid Högskolan i Oslo, Heidi Dahlsveen. Hon blev uppmärksammad när hon för en del år sen tränade prinsessan Märtha Louise i berättarkonsten. Det skulle våra kungligheter nog också behöva hjälp med. Tänk: Det var en gång en prinsessa…eller: Åh vad roligt att våran Victoria har hittat en man som hon älskar…eller: Det här var en pärs, men eftersom Victoria hotade att vända oss ryggen annars så gav vi med oss
Detta skulle /forts/


kungen och Silvia ta till sig.
Victoria själv är spontan och uttrycker sig bra men hur är det med de andra?
Lite träning i storytelling. I att berätta och hjälp med att hämta repertoaren från den verklighet de lever i och representerar. Annars kan det gå som det gjorde här i förra veckan. Titta när Kungen och Silvia skulle uttala sig om äldsta dotterns val av man. Silvia högläser från en lapp i knät.
Vad har kungahuset för rådgivare? Vilket PR-tillfälle de hade. Nu har de fått hundratusentals skratt när de kunde byggt en emotionell relation i stället.
De läste helt enkelt torra fraser innantill från stödlappar. Alla utom Victoria. Varför kunde de inte bara säga att de var glada, ja kanske de till och med kunde ha givit ungdomarna en kram. De kunde kanske ha sagt att nu när Daniel Westling skulle dela sitt liv med Victoria så såg de fram emot många år vid deras sida.
De kunde ha visat känslor. De måste väl ha känslor de också?
Kanske de skulle ha studerat vad Hey Baberiba har gjort i omgångar och ta till sig lite .
Heidi Dahlsveen är proffs. Jag vet inte vad hon tycker om kungens och Silvias framträdande. Hon hade hur som helst säkert kunnat vara ett bra stöd när nu kungahuset exponeras i en kvarts miljon tittar på Youtube.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *