Jag har hört flera av den fascinerande utrikeskorrespondenten Caroline Salzingers hemma-i-sverige-i-sommar-program i P1 där hon och hennes gäster och olika experter diskuterat olika medieperspektiv. I går fick jag till min besvikelse höra en av hennes journalistgäster komma med en av dessa låsta förenklingar om…
…storytelling, som ju är mitt område. Han säger ungefär som så att det ju kallas storytelling när företagen presenterar berättelser för att få oss att köpa mer. Jaha. Och du själv då? Vad berättar du? Och varför? Vill du också överleva och ha framgång? Eller vill du tyna bort?
Jag skulle vilja säga så här. När ett företag eller en organisation väljer att ärligt berätta om sin historia, sin kultur, sina viktigaste händelser eller sina starka personligheter så är inte det konstigare än när en by i Dalarna berättar sina viktigaste berättelser.
Det handlar förstås om identitet och överlevnad. Om kultur som man kan ha nytta av. Utan kultur inget liv.
Det är inte konstigare än att en släkt värnar sina viktigaste berättelser eller att en förening minns, ser nuet och blickar framåt – och berättar om viktiga sanna händelser apropå allt detta. Är det mindre intressant för att det är en myndighet eller en kommersiell verksamhet?
Som anställda är de flesta av oss delar av företag eller andra organisationer där vi tillbringar merparten av vår vakna tid. Vi säljer vår vakna tid och behöver förstås känna den kultur vi rör oss i, vart vi är på väg.
Det blir så insnöat och förminskande när man sveper bort denna självklarhet och inte ser att alla de olika kulturerna i vår ekonomi är lika mycket värda. De är delar av en överlevande helhet.
När SvD, TT eller Sveriges Radio och SVT en dag väljer att söka de sanna berättelserna (inte bara sina historieskrivningar) om sina kulturer så ska det ska bli intressant. Inte minst när man vill förstå berättelserna kring public servicekonceptet. Hur som helst då får vi höra den Corporata Storytellingen från våra media.
Det vore skönt om journalisterna kunde lyfta blicken litegrand och se kulturerna omkring oss här och nu. Inte först om 50 år i backspegeln.
Det vore skönt om de inte reducerade dagens berättelser till enkla manipulerande säljfintar.
Det är därför det känns så tröttsamt att höra dessa svepande förenklingar med ”få oss att köpa mer” från någon som inte förstår och inte vill se vad Corporate Storytelling är.
