Den erkända och skickliga kulturjournalisten Annina Rabe kör verkligen i diket i sin Svenska-Dagbladet-krönika för några dagar sen. Lämna tillbaka begreppet, ropar hon där från diket och menar att vi som håller på med berättelser i och om företag och organisationer har kidnappat ett av de viktigaste orden människan har – berättelsen. Jag blir så trött. Människan finns nämligen inte utan berättelser. Det går inte att stjäla berättelsen. Hon retar upp sig på att…

Fortsätt läsa →

Vem är jag? Varifrån kommer jag? Vart är jag på väg?
Berättelserna ger människan möjlighet att orientera sig. Istället för att etiketterande säga hur en människa är kan man beskriva hur hon agerar.
Det är berättelsens uppgift. Att berätta om människor och mänskliga möten.
När var vi innovativa? Vad hände då? Hur löste vi ett problem som dök upp? Hur tar vi hand om varandra när det strular? Det finns berättelser om alla dessa frågor i varje organisation. Precis som i släkten, på jobbet och i nationen.
Och givetvis i förhållande till våra kunder, brukare och ägare.
Genom att söka, skörda och använda dessa berättelser kan vi utveckla verksamheten och begripliggöra för medarbetarna varför vi finns som organisation.

Att sälja produkter med storytelling är ingenting nytt. Den har funnits i reklamen redan tidigt på 1900-talet för att sälja exempelvis kosmetika, bilar, resor och liknande. Men uppsvinget nu beror mycket på att berättandet också fått andra uppdrag exempelvis på insidan av verksamheten.
Ska vi sälja 40 timmar av vår vakna tid varje vecka till en arbetsgivare så har vi rimligen också krav på vilket liv detta ska innebära för oss som medarbetare. Meningen med livet, meningen med vardagen i jobbet.
Företaget eller organisationen kan bitvis ge svar på detta genom sanna berättelser om händelser som visar meningen med att produkten eller tjänsten finns. Berättelserna är ett medel att visa meningsfullhet och värderingar.
Berättelserna kan också spegla sanna händelser som visar exempel på önskvärda och framgångsrika beteenden med kunderna och / eller medborgarna. Kompetensutveckling.
Man flyttar med storytelling kommunikationen ned från den abstrakta hjärnan till den berättande och målande känslan och erbjuder den till medarbetaren. Det fina är att det är medarbetarna själva som är bärare av dessa berättelser.
Dessa skördar jag med min Heijbelmodell.

Ofta när jag skördar berättelser i och om organisationer kommer frågan upp om inifrån och ut respektive utifrån och in. Det vill säga ska vi (t ex företaget) berätta om oss eller ska vi låta ägare, kunder och andra externa intressenter berätta om oss (t ex företaget) och våra produkter?
Svaret är antingen både och – eller att det beror på var vi lägger fokus.
Företagskulturen kan skildras inifrån och ut genom att medarbetare berättar om vad som är typiskt för oss. Ledare kan försöka styra urvalet genom värderingsförankring och varumärkesbyggande.
Kunder och ägare kan berätta om händelser som förklarar varför de handlar där eller investerar i just det företaget. När det gäller kunder och ägare kan också insidan förska påverka omvärlden via storytelling i marknadsföringen. In och ut samverkar då.
Viktigt är att hela tiden när vi talar om händelsebaserat berättande ska vi reflektera snarare än informera. Corporate Storytelling innebär nämligen att man använder en emotionell kommunikationsform för att bygga och öka värden.

Storytelling är egentligen ett ganska trubbigt och på sätt och vis knepigt begrepp. Corporate Storytelling är ofta lika mycket – om inte mer – en fråga om att lyssna av organisationen. Att förstå triben.
Innan man börjar ropa och erbjuda sig vid lägerelden är det därför klokt att lyssna först. Vad berättar de? Vad visar deras berättelser om kulturen och värderingarna hos företaget eller organisationen. Det är det jag gör på mina skördefester.
Sen kan man som ledare börja använda berättarkapitalet för att möjligen påverka och utveckla företagskulturen på ett medvetet sätt och utifrån de värderingar man vill ska växa.
So it takes a storylistener to be a storyteller.
Och då har jag inte ens nämn begreppet storyselling…. ;+)

Tänk dig att du har 20 minuter framför en publik, en lyssnande skara. Du ska berätta om ditt företag eller din organisation.
Hur gör du?
Väljer du att läsa högt från en power point med utdrag ur verksamhetsberättelsen och talar om er organisationsstruktur. Eller väljer du att dra fyra korta berättelser som visar meningen med att ni finns? Och vart ni är på väg.
Årsberättelsen finns ju på nätet så de som vill se den och organisationsstrukturen kan kolla där – eller?