Vad är egentligen Storytelling? I butiken? På kontoret? På fabriken? I restauranten? I kulturarvsmiljön? Så gott som dagligen konfronteras jag som är storyteller i näringslivet med dessa definitionsfrågor.
Jag kommer hela tiden i kontakt med människor som påstår att de håller på med – just det: Storytelling och jag uppfattar ofta att de missat hela grejen. Det är dags för en bok!
Därför skriver jag nu en bok om Corporate Storytelling i
Sverige. Det är sjunde boken jag skrivit helt eller delvis
och den kommer ut tidigt i höst om allt går enligt
planerna. Jag ska då försöka reda ut begreppen så att
inte det unika värdet med att ta tillvara organisationens
sanna berättelser om sig själv – och använda dem
affärsmässigt – går förlorat i en massa
pseudoberättande.
…………………….
På Google får man drygt 6 miljoner träffar om man
skriver in ordet storytelling. Det handlar då oftast om
träffar som syftar på sagor eller pedagogisk storytelling
i skola och barnuppfostran. Påhittade bilder av världen
för att påverka människor världsbild. Kul men inte
corporate.
En del av Googleträffarna handlar om folkloristisk
storytelling, det vill säga om den internationella
berättarrörelsens repertoar där berättare likt spelmän
har olika intresseområden med berättelser.
Det kan i den folkloristiska genren till exempel handla
om djurberättelser, nordiskt mytologiska berättelser,
köpmannaberättelser eller pilgrimsberättelser. Allt
mycket intressant men inte kopplat till dagens arbetsliv
och de fantastiska kulturkapital som finns i våra företag
och organisationer, dagens byar. Dagens företag bär
faktiskt förresten redan morgondagens folklore.
…………………….
Om man däremot skirver in ”corporate storytelling”
inom citattecken är man nere under tusen träffar
internationellt och långt färre i Sverige. Då börjar vi
närma oss det som www.storytellers.se handlar om.
Att se företaget som en organisation som har ett
uppdrag och som ska göra en viss nytta. Att denna
organisation förstås består av människor som
förhoppningsvis går dit frivilligt och vars vardag
bekräftas i ett antal berättelser förvaltade och
framburna av människorna som arbetar där.
Berättelser om hjältar och kunder. Om misstag och
visioner. Om hur det började. Om sorg och
glädjeämnen och om vad man absolut inte gillar.
Poängen är att dessa berättelser, när de skördats, kan
användas som ett kraftfullt komplement till siffror,
diagram, kartor och andra abstrakta bilder av företaget
och verksamheten. Att corporate storytelling kan befolka
varumärket med verkligheten.
…………………….
När man istället hittar på en saga, en story, för att
kunna göra en installation eller inredning i en butik eller
en restaurant som ger kunderna en upplevelse så är
det förstås en slags sagoberättande, storytelling. Men
man missar ju hela idén med att bygga från den egna
verkligheten. Sagan funkar därför bara så länge den är
lönsam sen skrotas den.
När jag nyligen träffade kulturarvsmänniskor från bland
annat Kalmar Slott, Eketorps fornborg, Skäftekärrs
järnåldersby och Ölands skördefest för att diskutera
Corporate Storytelling så handlade det alltså inte om
vilka berättelser de säljer på sina arenor.
Det där kan de redan. Det är det de säljer. Berättelser
och gestaltningar kring historien med Kalmarunionen,
om gamla skörderiter och om järnåldersmänniskan
och hennes livsstil.
Corporate storytelling för dessa kulturavsspecialister
skulle snarare handla om hur de går tillväga när de ska
fortsätta att förvalta sina kulturarv. Hur de rekryterar och
argumenterar när de söker pengar. Vad de som arbetar
där i dag skrattar åt och vad de, nutidsmänniskorna,
sjunger när de dansar runt sina egna varumärken i dag
år 2005.
I Putte Svenssons berättelser om RockCity Hultsfred
finns till exempel spännade berättelser om hur det hela
började. Hur ett antal personer lyckades sätta Hultsfred
på rockkartan. Lika intressant är det förstås med Carl-
Jan Granqvist och hur han skapade allt med bland
annat Måltidens hus i Grythyttan. Det är Corporate
Storytelling i kulturarvet.
Ishotellet har sin skapelseberättelse och nu är ett
glashotell på gång nere i Småland. Det kan vi förstås
berätta om i visionära Corporate Storytellingformat
redan innan det börjar byggas.
…………………….
Corporate Storytelling, som jag ser det, handlar alltså
om att söka, finna och dramaturgiskt förpacka
företagets eller organisationens egna berättelser om
sig själv, sina kunder och sin verksamhet.
I själva förpackandet av berättelserna krävs det en
dramaturgisk kompetens så att det blir Corporate
Storytelling och inte vanlig historieskrivning, journalistik,
reportage eller rapport.
Corporate Storytelling ska helst förpackas så det har en
möjlighet att bidra till en muntlig berättartradition
baserad på verkligheten.
Detta ska jag beskriva och bena ut i den kommande
boken om Corporate Storytelling i Sverige. Jag ska ge
många handfasta tips och exempel för den som inte vill
slarva bort denna historiska chans att involvera
kulturkapitalet i våra affärsverksamheter. Corporate
Storytelling ska, enligt detta synsätt, bygga affärer med
sanna berättelser ur organisationen.
Det är ett väldigt effektivt och roligt sätt att arbeta. Mycket
trevligare än alla påhittade copy- och annonstexter och
TV-reklam med töntar som på ett lustigt sätt ska säga
larviga saker på dialekt för att sälja en produkt eller en
tjänst.
…………………….
Jag som skriver detta nyhetsbrev heter Matts Heijbel.
Jag arbetar med corporate storytelling och ansvarar för
webbplatsen http://www.storytellers.se
