I så kallade Cultural Planning-sammanhang försöker regioner att hitta nya perspektiv för att göra en plats eller en del av en ort synlig och få den att ”kännas”. I kulturpolitiska sammanhang har man då ofta sagt att kulturen från kulturinstitutionerna (kultur-kulturen) behöver komma närmare och längre in i samhällsplaneringen. Kulturen ska fås att tjäna platsen och nuet!
Min synpunkt är att nutidsberättelserna från arbetet i företag och i offentlig sektor är lika mycket kultur som kultur-kulturen.
Denna kultur, så som den beskrivs i Corporate Storytelling-sammanhang, bör vara en viktig energi i all Cultural Planning, eller vad vi nu väljer att kalla det.
En sann berättelse från ett lokalt äldreboende eller från en fabrik eller ett kontor år 2011 är viktig för samhällsutvecklingen när det gäller att odla ortens, stadsdelens, kommunens eller regionens varumärke. Kanske rent av lika viktig som en flintyxa från en åker, en gammal industrilokal eller som en pjäs på teatern.
Storytelling befolkar nuet
