På lördag, den 20e mars, firar vi inte bara vårdagjämningen utan det är också dags för den internationella Världsberättardagen, World Storytelling Day. I början av 90-talet inleddes de första stegen av denna den nya berättarrörelsen. Det är nu en stark våg av berättande över världen som faktiskt började i sin nya form i Sverige och Skandinavien. Nu berättas det traditionellt och folkloristiskt över hela världen. Förra året berättade man i ett 30-tal länder och på 5 kontinenter på Världsberättardagen. Jag är…
socialantropolog och etnolog i grunden och jag vet att all kultur bärs och synliggörs av sina berättelser. Det är dessa berättelser som folklorister har studerat i drygt 100 är i jakten på berättelserna från det samhälle som gick förlorat i samband med industrialismen.
I dag blandar berättarna i berättarrörelsen rätt frimodigt ibland denna den gamla folkloristiska traditionen. Likt spelmän som förvaltar musikarvet strävar berättarna efter att hålla kvar berättararvet och sätta sin samtids prägel på samma gång. Man tar också litterära nedteckningar som Bröderna Grimm, HC Andersen och berättelser från andra kulturkretsar bortom greker och romare.
Parallellt med den nya berättarrörelsen startade organisationsstorytelling i början av 90-talet. På sent 90-tal kom den hit till Sverige. För mig som Corporate Storyteller så är det framförallt dessa, berättelserna i dagens företag och organisationer som är intressanta. Inte bara för att de i mångt och mycket visar samma konflikter och bär på samma draman utan också för att de kan leda företagen till framgång om man sätter dem i arbete. Det är mitt jobb som författare och journalist med socialantropologisk bakgrund.
Jag vet att de finns, jag vet hur man hittar dem och hur man skördar dem och hur man paketerar dem så att de gör nytta i kommunikation, sälj och ledarskap.
Precis som bondesamhället behövde sina berättelser för att orientera sig, visa värderingar och överföra kunskap så behöver dagens postmoderna samhälle, eller vad vi nu väljer att kalla det, sina berättelser.
På Världsberättardagen har organisationsberättelserna från 2010-talets vardag ännu inte letat sig in även om jag har kontakter med både kyrkor och teatrar för att låta dagens arbetsplatshistorier få plats. Visst hade det varit möjligt att spinna berättelser om dagens verklighet i år när temat på Världsberättardagen är Ljus och Mörker.
Det behöver inte vara stories från Läkare utan Gränser som jag just haft kontakt med. Det kan också vara från SSABs frivilliginsatser vid orkanen Katrina i New Orleans eller Erkis begravning i Botkyrka där kommunens socialtjänst blev anhörig.
Hur som helst. Där människor finns där finns berättelser. Så är det än i dag och historien och tillkomsten av nya berättelser har ingalunda tagit slut i samband med den industriella revolutionen för drygt 100 år sedan.
Så se dig om i din närhet på lördag. Någonstans är det säkert berättarföreställningar på Världsberättardagen.
