De flesta företag och organisationer arbetar i dag med kärnvärden, värdeord, vision och liknande. De skapar dokument som påstår hur de är och eller hur de vill vara. Populära påståenden i dag kan till exempel vara att man är nytänkande, transparent, kundorienterad och att man har driv.
Sedan kommer de till mig för att de vill ha hjälp att hitta stories som bekräftar dessa påståenden. De tycker inte att orden lever. De vill ha mer kött och blod. Eller själ. Eller som jag brukar konstatera: de vill befolka varumärket både på insidan och utsidan.
I går var jag hos…
…ett mindre klassiskt byggmästar- och förvaltarföretag i Stockholm.
Vi hade Storytelling med workshop och skörd och vi ville också försöka hitta påståenden i värdeord som kunde delas av hela organisationen där många jobbar löpande ute på fältet med förvaltning av lokaler och lägenheter.
Många av berättelserna handlade om hyresgäster som gärna ville ha något extra när fastighetsskötaren var på besök. Kan du inte passa på att göra detta och detta. Ibland fick fastighetsskötaren en kram till tack om han gjorde detta.
Vi enades om att detta var att ge lite extra.
Företaget hade också självbilden att man inte alltid valde de billigaste och enklaste lösningarna utan att man ansträngde sig lite mer när till exempel en hyresgäst behövde en laddstation för sin permobil eller när någon besvärades av takdropp och fick en fiffig lösning. Eller när man installerade kyla i lokaler utan att behöva ha stora brummande aggregat hängande på husfasaden.
Allt detta beskrev medarbetarna i stories om händelser som visade hur detta hände. Vi kan, blev uttrycket.
Och så vidare.
Man kan alltså få en ökad legitimitet i organisationen om man via stories från verksamheten ihopsamlade och skördade i en workshop kan enas om påståednen som alla håller med om och förstår.
Kanske kommer det att bli så att bygg-och förvaltningsföretaget framöver kommer att påstå:
Vi bryr oss. Vi ger det lilla extra. Vi kan.
Om man gör det kommer alla medarbetare att veta att de var med och tog fram dessa påståenden och de dessutom har en hel repertoar som visar att påståenden inte bara är ord utan att de har grund i berättelser från verkligheten.
Så kan man inleda arbetat med kärnvärden via stories istället för att som de flesta gör, låter en chefsgrupp börja i teori och abstraktion för att sedan gå ut och implementera påståendena hos resten.
Min slutsats blir alltså. Börja med det emotionella i form av stories och bygg teorin sedan. Då får ledningen större respekt och legitimitet hos medarbetarna i arbetet med varumärken och värdegrund.
Involvera på en arena som alla förstår. Den emotionella relationen till verksamheten uttryckt i form av storytelling.
Det förstår varenda människa om man bara får ett vettig inspirationsföreläsning som språngbräda. Allt sådant arbete bör introduceras i form av exempel. Inte teorier och power point-abstraktioner.
Det har jag lärt mig genom åren.
