I dag har jag träffat en stor grupp chefer inom ramen för Engagemang Malmö. Jag höll först en inspirationsföreläsning och vi genomförde sen en workshop och en storyskörd. Dessa chefer har valt att engagera sig och kommer att vara delaktiga i arbetet med att föra storyprojektet i Malmö Stad vidare in i organisationen.
Senare i höst ska, i ett första steg, cirka 1100 chefer involveras i arbetet med att finna Malmö Stads nya berättelser. Bron, Invandringen, Citytunneln, Nedläggningen av Kockums, Högskolan etc har givit Malmö Stad ett behov av nya tidsanpassade berättelser från och om organisationen.
Mitt i allt detta hittar vi en liten empatisk berättelse om en hemlös, påsbärande man som bor på en soffa. Han..
…har i många år sovit på sin parksoffa. Han har till och med haft ett litet snöre som symboliserat att här är gränsen, dörren till hans sovplats. Den knyter han morgon och kväll över soffan.
Åren har gått men mannen på parksoffan har varit kvar. Malmö Stad har över hela stan bytt soffmodell till en med en design som är mindre liggvänlig än den gamla men soffmannen har hela tiden haft kvar sin soffa av den gamla sorten.
Till slut blev ändå soffan så rutten och dålig att den knappt hängde ihop. Den riskerade helt enkelt att rasa samman.
Då kom Gatukontoret. De hämtade upp soffmannens soffa. De bytte ut dåligt virke och målade upp den innan de ställde tillbaks den på sin vanliga plats.
Där ligger nu soffmannen, som vill vara just soffman, på sin nyrenoverade och nymålade soffa av den gamla liggvänliga typen.
Malmö Stad visar vad man kan när man vill.
