Jag har alltid lekt med ordet marknadsföring. Jag säger gärna att marknadsföring är en fråga om hur man för sig mot marknaden. Jag började säga så redan när jag för många år sedan hade olika uppdrag som kommunikationskonsult för kommuner och landsting. Där sa de nämligen ibland något som man sällan hörde på den privata sidan:
– Vi har ingen marknadsföring.
– Det är klart ni har, sa jag. Det handlar om hur man för sig mot marknaden. Oavsett om ni har marknadsansvarig eller inte så har ni marknadsföring.
Nåja, hur som helst så har förstås storytellingen en viktig roll i marknadsföringen. Både på den offentliga och den privata arbetsmarknaden. Vill du vara med och påverka snacket så…
…får du skörda och leverera bilder av händelser från organisationen, medarbetarna och kunderna som kan ladda dina varor och tjänster med mervärden.
Jag talar, som storyteller, inte i första hand om produktens prestanda och tekniska specifikationer. Jag adderar hellre mjuka narrativa värden till varan eller tjänsten.
T ex kan man berätta om en bra personalpolitik (om man har någon) och CSR (om man har något samhällsengagemang) för att sälja annars likvärdiga produkter eller tjänster.
När Statoil för ett antal år sedan utsågs till Sveriges bästa arbetsgivare och dessutom några år tidigare skänkte medarbetarna persondatorer (mot att de tog datakörkort) inom ramen för den persondatorreformen så fick det mig att välja Statoilmacken av sympati med personalpolitiken snarare än att jag trodde deras bensin var bättre för min bil.
Men då får man ju förstås berätta.
När SSAB i Louisiana insåg vad som var på gång och därför var före Röda Korset med filtar mediciner och vatten inne i New Orleans i samband med Katrinaorkanen och översvämningarna så blev SSAB-stålet lite vackrare än konkurrenternas stål, i mina ögon.
När Toyotas medarbetare gratis körde hem tsunamioffer från Arlanda i Toyotas egna hyr- och demobilar eftersom räddningstjänst och hjälporganisationer inte fick ändan ur vagnen för just dessa ensamma hemvändare så blev Toyota lite vackrare i mina ögon.
När Botkyrka kommun berättar hur socialförvaltningen ibland får träda in som anhörig vid ensamma människors dödsfall så känner jag respekt och har lättare att betala min skatt. Jag glömmer aldrig berättelsen om Jussis begravning.
När Steve Jobs håller nya Iphone i sin hand och säger att den är bra och att han gillar den så kan det räcka och jag tror honom och förstår evangelisterna som köar mitt i natten för att köpa något de aldrig ens hållt i sin hand.
Berättelser laddar och de är en del av hur man som leverantör för sig mot marknaden. I allt tal om de Sociala medierna är detta förstås självklart att man ska reflektera över vad man säger. Öppna, ärliga och sanna berättelser skördade ute och inne bygger, befolkar och laddar varumärken.
Perspektiven på den här webbplatsen är, som vanligt envist, att berättelserna finns. Det gäller att veta vad man söker. Man skördar sen, värderar, bearbetar och sätter dem i arbete.
Mycket reklam i dag handlar om grundaren till det och det. Alltså historia. Jag tror att de tycker de håller på med storytelling. Jag tycker de håller historielektioner med hjälp av bilder från det egna muséet. Det är en mycket liten del av det jag menar med storytelling i och om organisationer.
Eller så har vi reklamsagorna kring exempelvis Telia och Ica. De är kul och säkert bra i det långsiktiga varumärkesbyggandet. Men jag tror man kan skulle kunna komma ännu längre än så med Corporate Storytelling och business narratives.
Det är därför jag tjatar om att verkligheten speglad i kulturen duger. Befolka varumärket med sanna och väl valda berättelser om händelser som associerar till nyttan med verksamheten. Berättelser om alla inblandade. Använd dessa berättelser i marknadsföringen för att den vägen addera värden utöver vanliga prestanda.
