Ibland handlar Storytelling om att addera värden till varor och tjänster i samband med marknadsföringen. Ibland att lyssna av och återberätta kundernas berättelser eftersom kunderna är de egentliga varumärkesbärarna. Ibland handlar Storytelling om att coacha i ledarskap och synliggöra värden i den egna kulturen. Ibland handlar Storytelling om rekrytering. Särskilt dramatiskt kan det vara i 55-plusorganisationer. Jag har flera gånger samlat…
stories i organisationer med snittåldrar kring och över 50 för att se hur berättelserna ska göra dem synliga för de unga.
Dessa organisationer inser att de står inför stora generationsväxlingar där värden ska synliggöras, överföras och användas för att fungera i 2000-talets andra årtionde. De inser också att de måste lyssna och förstå den omvärld som förändrats så under 2000-talet.
De är inte ensamma. Det kommer att bli konkurrens, för att inte säga huggsexa, om de unga fortsättarna.
Detta gäller speciellt i den så kallade offentliga sektorn. Kommuner, landsting, myndigheter och statliga bolag som har rekryterat väldigt lite på senare årtionden. Jag talade nyligen med en bekant som arbetade i ett arbetslag på Posten där snittåldern var över 60….!
Hur ska dessa åldrande organisationer nå fram till de unga som ibland inte ens hunnit reflektera över dessa system som tänkbara arbetsgivare?
Hur ska dessa organisationer ta vara på och utvecklas med hjälp av generationsväxlingen?
Om några dagar ska jag gästföreläsa i en annan åldrande kultur. Jag ska tala inför de blivande presidenterna i Rotary Norra Stockholm. Rotary har förstås berättelser men hur ska de skörda, formulera och använda dem?
Rotary är sannerligen ingen ungdomsgård. Det märkte jag när jag förra året senast var inbjuden till en Rotaryförening.
Där finns alltså en utmaning i att nå fram till de unga. Hur ska det annars gå? Vilka berättelser behöver Rotary för att synas för de nya generationerna?
Och vilka kanaler?
