När Fjällräven för många år sedan skulle öppna en butik i Stockholm så hade man Kånkenryggsäcken som lockvara. Den som hade en gammal Kånken kunde komma in och lämna den samtidigt som han/hon köpte en ny. Då erbjöd Fjällräven 50 kronors rabatt på den nya. Det lockade…
…många kunder och det köptes en hel del nya Kånken under denna kampanj.
När sen den nöjda Kånkenkunden kom hem med den nya Kånken så sa familjen:
– Men vad har du gjort? Har du skänkt bort vår gamla Kånken?
– Ja men jag fick ju 50 kronors rabatt på en ny.
– Man dumpar väl inte bort en fullt fungerande Kånken för 50 kronor? Tänk förresten så mycket kul vi har haft med den genom åren. Och med barnen?
Denna scen upprepades i många hem. Det ledde till att många som hade nappat på erbjudandet kom tillbaks till butiken någon dag senare och undrade om de kunde få köpa tillbaks sin gamla Kånken.
Det fick de och därmed hade de två Kånken.
Jag förmodar att de letade i högen av gamla Kånken i affären och hittade just sin ryggsäck med rätt kaffefläck eller rätt reva i någon kant. Med rätt slitage. Med rätt minnen och avtryck av ett liv tillsammans.
Detta är en utmärkt historia om ett hur ett passionerat förhållande till en produkt kan se ut. Lojala varumärkesevangelister som inte sviker sitt varumärke.
Dessa passionerade användare är förstås ett viktigt kapital för Fjällräven.
PS: I Danmark lär man för övrigt vara övertygad om att Kånken är en dansk produkt. Svensk? Otänkbart, menar danskarna! DS
