Fråga:
Hur lär man sig att berätta?
Svar:
Det är inte själva berättandet som…
…är det svåra i Corporate Storytelling. Alla människor kan ju berätta. Det gör vi med våra vänner, med vår familj, med vår arbetskamrater. Det är ju, så att säga, själva grundförutsättningen, nästan definitionen i att vara människa.
Jag blir lite tveksam när jag hör konstnärer, artister och scenberättare säga att de kan hjälpa företag med Corporate Storytelling. Jag har träffat människor från företag och organisationer som blivit besvikna när de anlitat scenberättare eftersom det blev något helt annat de hade tänkt sig. De var inte ute efter att tränas i scenberättande.
Det viktigaste med Corporate Storytelling blir alltså ingångsfrågan om vilka berättelser vi ska söka efter, skörda och sätta i arbete. Detta kräver en strategisk kommunikationsdiskussion för företaget och organisationen.
Sen ska berättelsen förstås rensas och bearbetas dramaturgiskt innan den börjar berättas.
Det gäller därför att den som berättar tror på meningen med berättelsen och tycker att den är viktig. Annars blir det inte trovärdigt. Trovärdigheten handlar alltså inte i första hand om hur man står, hur man andas eller hur man håller sina händer.
Det kan till och med vara så att en alltför drillad berättare drar uppmärksamheten från storyn till sig själv och av bara farten hämmar andra att föra storyn vidare.
Så det är inte en artist du ska söka om du vill satsa på storytelling i ditt företag eller din organisation. Det är en partner som läst på din verksamhet och förstår företagandets villkor. En som tillsammans med dig kan leta efter de berättelser som ni har mest nytta av för att nå framgång i organisationen och på marknaden.
Konstigare är det inte.
