{"id":2478,"date":"2009-11-19T09:30:46","date_gmt":"2009-11-19T08:30:46","guid":{"rendered":"http:\/\/heijbel.wordpress.com\/2009\/11\/19\/nyhetsbrev-48-den-gratande-ryssen"},"modified":"2009-11-19T09:30:46","modified_gmt":"2009-11-19T08:30:46","slug":"nyhetsbrev-48-den-gratande-ryssen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/storytellers.se\/?p=2478","title":{"rendered":"Nyhetsbrev 48: Den gr\u00e5tande ryssen"},"content":{"rendered":"<p>I dag g\u00e5r <strong>Nyhetsbrev 48<\/strong> ut till n\u00e4rmare 2500 prenumeranter. Det finns i sin helhet h\u00e4r under om du klickar p\u00e5 l\u00e4nken. Vill du ocks\u00e5 vara prenumerant s\u00e5 kan du skicka din adress till <a href=\"mailto:matts@storytellers.se\">matts@storytellers.se<\/a> s\u00e5 l\u00e4gger jag in dig i s\u00e4ndlistan. Det \u00e4r sj\u00e4lvfallet gratis.<\/p>\n<p><!--more--><br \/>\n<strong>Nyhetsbrev 48:<br \/>\nDen gr\u00e5tande ryssen<br \/>\n<\/strong><br \/>\nHej Storytellerv\u00e4n,<br \/>\nS\u00e5 har det g\u00e5tt en m\u00e5nad igen. Jag ska ber\u00e4tta lite om vad som farit genom mitt huvud och storytellers.se sen f\u00f6rra brevet. Mycket av det jag n\u00e4mner h\u00e4r finns i f\u00f6rdjupad form p\u00e5 storytellers.se.<br \/>\n+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++<br \/>\nNyligen hade jag en sp\u00e4nnande workshopdag med skolledare i Stockholm, bland annat rektorer som f\u00f6rst\u00e5s g\u00e4rna vill tala om just sin skolas kultur och kanske till och med sin skolas varum\u00e4rke.<br \/>\nMen i storytellingmetoden g\u00e4ller det att, sa jag, att f\u00f6r ett \u00f6gonblick sluta tala skolplaner och abstrakta p\u00e5st\u00e5enden. Det r\u00e4cker inte heller att s\u00e4ga: H\u00e4r p\u00e5 skolan mobbar vi inte. H\u00e4r p\u00e5 skolan har alla lika v\u00e4rde.<br \/>\nMed storytelling s\u00e4tter man ist\u00e4llet scener och l\u00e5ter verkligheten beskrivas i befolkade h\u00e4ndelser. Man ber\u00e4ttar om verkliga skeenden som visar n\u00e5got viktigt. Lyssnaren \/ l\u00e4saren t\u00e4nker och l\u00e4gger till sj\u00e4lv utifr\u00e5n den scen som s\u00e4tts.<br \/>\n++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++<br \/>\nJag minns f\u00f6rresten, aprop\u00e5 skolor, en speciell skola som jag arbetade med f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sen. Det var en s\u00e5dan skola som arbetar med barn och ungdomar som inte alls fungerar i vanliga skolor, inte ens med det extra st\u00f6d som eleven f\u00e5tt.<br \/>\nDet var allts\u00e5 en skola f\u00f6r riktigt sv\u00e5ra elever.<br \/>\nP\u00e5 den h\u00e4r speciella skolan f\u00e5r l\u00e4rare och f\u00f6r\u00e4ldrar ibland se magiska \u00f6gonblick n\u00e4r det v\u00e4nder f\u00f6r eleven. De kontaktade mig f\u00f6r att f\u00e5 st\u00f6d i att ber\u00e4tta emotionellt i st\u00e4llet f\u00f6r att redovisa organisationsfakta, skolplaner och powerpointifierade f\u00f6rnuftspresentationer. Skolledningen ville kunna kommunicera sin kompetens emotionellt med hj\u00e4lp av storytelling. Det var d\u00e4rf\u00f6r jag var d\u00e4r.<br \/>\nEn tid senare fick jag h\u00f6ra om ett ryskt bes\u00f6k p\u00e5 denna specialskola.<br \/>\nEn rad herrar med gr\u00e5 kostymer och granitansikten hade kommit f\u00f6r att h\u00f6ra om skolans framg\u00e5ngsrika pedagogik. De hade breda br\u00f6stkorgar och kraftiga h\u00e4nder och de satte sig l\u00e4ngst fram med tolk f\u00f6r att f\u00e5 h\u00f6ra hur skolan arbetade med sina &#8221;problembarn&#8221;.<br \/>\nSkolledningen hade best\u00e4mt sig f\u00f6r att fokusera sina presentationer p\u00e5 sanna ber\u00e4ttelser om v\u00e4ndpunkter och magiska \u00f6gonblick i elevernas utveckling. Det mer formella och administrativa skulle man f\u00f6rst\u00e5s kunna ta senare om ryssarna fr\u00e5gade.<br \/>\nTolken \u00f6versatte l\u00f6pande om v\u00e4ndpunkterna i barnens liv p\u00e5 skolan. Ber\u00e4ttelserna om personalens, elevernas och f\u00f6r\u00e4ldrarnas k\u00e4nslor fick stort utrymme i br\u00e4ttelsen om skolans verksamhet.<br \/>\nSnart b\u00f6rjade \u00f6gonen gl\u00e4nsa hos ryssarna och man s\u00e5g att n\u00e5gon av dem hade sv\u00e5rt att h\u00e5lla gr\u00e5ten tillbaka n\u00e4r hans br\u00f6stkorg h\u00e4vde sig allt h\u00e4ftigare. Snart snyftade folk i hela rummet. Ryssar och svenskar var s\u00e5 gripna att de gr\u00e4t varmt tillsammans \u00f6ver dessa m\u00e4nnisko\u00f6den och hur skolan hade hittat v\u00e4gar till ett b\u00e4ttre liv f\u00f6r barnen.<br \/>\nEfter\u00e5t gick en av ryssarna fram till f\u00f6redragsh\u00e5llaren fr\u00e5n skolan. Han var stor och bred. Hon var liten och tunn. Han kramade henne h\u00e5rt i en riktig bj\u00f6rnkram och tackade medan hans t\u00e5rar rann \u00f6ver kinderna. Hon kunde inte annat \u00e4n l\u00e4gga kinden mot hans hulkande ylletr\u00f6jskl\u00e4dda br\u00f6stkorg eftersom han var s\u00e5 stor och hon var s\u00e5 inkramad av ryssens starka armar.<br \/>\nDessa ryssar kommer aldrig att gl\u00f6mma nyttan med denna skola och de tvivlar aldrig p\u00e5 kompetensen hos personalen. Deras minne sitter n\u00e4mligen emotionellt planterat i deras hj\u00e4rtan tack vare storytellingmetoden.<br \/>\n++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++<br \/>\nIbland f\u00e5r jag fr\u00e5gan om <em>hur<\/em> man ska ber\u00e4tta.<br \/>\nFramf\u00f6randeteknik och retorik i all \u00e4ra. Men jag tonar g\u00e4rna ned det d\u00e4r med retorik och teknik. Du \u00e4r ok som du \u00e4r. Alla kan ber\u00e4tta. Att vara m\u00e4nniska \u00e4r att kunna ber\u00e4tta. Vi ber\u00e4ttar hela tiden f\u00f6r v\u00e5ra v\u00e4nner och anh\u00f6riga. Jag s\u00e4ger: L\u00e5t oss ta fram den enkla vanan vi redan beh\u00e4rskar ocks\u00e5 n\u00e4r det g\u00e4ller jobbet och det vi vill och kan d\u00e4r.<br \/>\nDet handlar allts\u00e5 mer om <strong>VAD<\/strong> vi ber\u00e4ttar \u00e4n <strong>HUR<\/strong> vi ber\u00e4ttar det. En enkel befolkad ber\u00e4ttelse fr\u00e5n organisationskulturen kan ha en stark p\u00e5verkan. Blir det f\u00f6r mycket tal om hur man ber\u00e4ttar s\u00e5 h\u00e4mmar det storytellingen i f\u00f6retag och organisationer.<br \/>\nHerre Gud, s\u00e4ger jag. Det \u00e4r inte en audition som p\u00e5g\u00e5r p\u00e5 jobbet.<br \/>\nDet viktiga i Corporate Storytelling \u00e4r att s\u00f6ka, finna och sk\u00f6rda organisationens viktigaste ber\u00e4ttelser och sen att s\u00e4tta dem i arbete. Man beh\u00f6ver allts\u00e5 i f\u00f6rsta hand en repertoar.<br \/>\n++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++<br \/>\nAprop\u00e5 flyktingbarnen i Vellinge s\u00e5 fick jag den h\u00e4r ber\u00e4ttelsen n\u00e4r jag s\u00f6kte Skelleftestories i somras:<br \/>\nDen afghanske gymnasisten <strong>Elias<\/strong> hade flytt \u00f6ver bergen fr\u00e5n Afghanistan undan f\u00f6rf\u00f6ljelser. Han f\u00f6r\u00e4ldrar hade samlat ihop smuggelpengarna. Han tog sig s\u00e5 sm\u00e5ningom till Sverige och kom till Skellefte\u00e5 som ensamkommande flyktingbarn.<br \/>\nHan v\u00e4gde d\u00e5 45 kilo.<br \/>\nMen Elias var \u00f6ppen och positiv och l\u00e4rde sig, som s\u00e5 m\u00e5nga andra flyktingbarn, svenska i rekordfart. N\u00e4r han skulle v\u00e4lja gymnasielinje valde han omv\u00e5rdnad och p\u00e5b\u00f6rjade utbildningen till undersk\u00f6terska.<br \/>\nRedan under praktikperioderna blev han mycket omtyckt av de gamla skellefteborna p\u00e5 stadens \u00e4ldreboenden d\u00e4r han jobbade extra. De fr\u00e5gade ofta efter Elias.<br \/>\nMen s\u00e5 kom utvisningsbeslutet. Elias och en rad andra afghanska flyktingar i Sverige skulle skickas hem och Elias tvingads nu g\u00e5 under jorden. I Skellefte\u00e5 demonstrerade 100-tals skolungdomar p\u00e5 torget f\u00f6r att han och de andra skulle f\u00e5 stanna.<br \/>\nP\u00e5 \u00e4ldreboendet visste de inte var han g\u00f6mde sig men en dag kom han och sa att han ville jobba. Trots att han g\u00e5tt under jorden. Man skulle kunna s\u00e4ga att han riskerade livet f\u00f6r att f\u00e5 jobba. Han var n\u00e4mligen \u00f6vertygad om att han riskerade sitt liv om han blev skickad tillbaks till Afghanistan.<br \/>\nEftersom polisen letade efter honom kunde han inte st\u00e5 med sitt namn i vikarielistorna. Men han ville hellre jobba \u00e4n g\u00f6mma sig. S\u00e5 han arbetade i smyg och i maskopi med personalen p\u00e5 \u00e4ldreboendet. Hans namn fanns inte i vikarielistorna fast han var d\u00e4r.<br \/>\nTack vare det fick de \u00e4ldre, som tyckte s\u00e5 mycket om Elias, en del av sin omv\u00e5rdnad av en utvisningshotad afghansk pojke som utbildade sig i Skellefte\u00e5.<br \/>\nSenare fick Elias beskedet att han kunde stanna och han \u00e4r fortfarande kvar i v\u00e5rt land, nu som f\u00e4rdigutbildad undersk\u00f6terska.<br \/>\n++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++<br \/>\nDet h\u00e4r nyhetsbrevet skriver jag, <strong>Matts Heijbel<\/strong>.  Jag brinner f\u00f6r ber\u00e4ttelsens kraft. Lika viktig vid l\u00e4gerelden, p\u00e5 runstenen, i trycksaken och i dag p\u00e5 Facebook eller andra platser i den s\u00e5 kallade sociala webben. Du f\u00e5r det f\u00f6r att du bett om det eller f\u00f6r att du listat dig p\u00e5 n\u00e5got av mina seminarier. Du f\u00e5r g\u00e4rna citera ur det men s\u00e4g d\u00e5 var du f\u00e5tt citatet ifr\u00e5n.<br \/>\nVill du inte ha det l\u00e4ngre s\u00e5 v\u00e4nd brevet med ett nej tack s\u00e5 tar jag bort dig ur s\u00e4ndlistan,<br \/>\nh\u00e4lsar Matts Heijbel<br \/>\nStockholm \/ Gr\u00f6dinge  19 november 2009<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>I dag g\u00e5r Nyhetsbrev 48 ut till n\u00e4rmare 2500 prenumeranter. Det finns i sin helhet h\u00e4r under om du klickar p\u00e5 l\u00e4nken. Vill du ocks\u00e5 vara prenumerant s\u00e5 kan du skicka din adress till matts@storytellers.se s\u00e5 l\u00e4gger jag in dig i s\u00e4ndlistan. Det \u00e4r sj\u00e4lvfallet gratis.<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[8],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/storytellers.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2478"}],"collection":[{"href":"https:\/\/storytellers.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/storytellers.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/storytellers.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/storytellers.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2478"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/storytellers.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2478\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/storytellers.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2478"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/storytellers.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2478"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/storytellers.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2478"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}