Maten och berättelsen

Jag stötte på några vildsvinsfarmare som höjde priset i gårdsbutiken genom att berätta om ångestfri slakt och saltstänkt enris vid rökningen av köttet. För den som nu kan tänka sig fläskkött.

vildsvin.001.jpeg

Inom livsmedels- och restaurangnäring används berättelserna ofta som mervärden – även om det finns mycket mer man skulle kunna göra. Det räcker kanske inte alltid att kocken berättar om vad som serveras just idag och vid detta bord.

Nu, i påsktid, är det mycket om den berättande maten. Ägget är förstås helt centralt inte minst i den kristna kulturen. Ägget berättar, för den som vill lyssna på det örat, om födelse och ny början.

Runt om i världen associeras ägget till hur universum en gång kom till. Här i vår kulturkrets är det för många en symbol för Jesu återfödelse.

Ur ett Corporate Storytellerperspektiv är det kanske läge att stanna upp vid ägget och reflektera över hur vi kan starta om och satsa vidare i verksamheten. Den typen av riter behöver människan. Även på jobbet.

Det kanske rent av är så att även företag och organisationer behöver någon slags motsvarighet till kyrkoåret. Att man genom kalendern tar upp och påminner sig om olika aspekter på verksamheten. År efter år, så vi inte glömmer meningen med verksamheten.

Nu på våren skulle man kunna ta ägget och ropa:

– Nu kör vi vidare mot nya mål

Storytellade med Miljöförvaltningen i framgångsrika Malmö Stad

Miljöförvaltningen i Malmö bidrar till att rädda Malmö och ytterst hela världen. Det var tydligt när jag för några dagar sen ledde skörden av berättelser tillsammans med 140 medarbetare.

IMG_20180321_113656314.jpg

Det är viktigt att berätta och exemplifiera så storytelling är ett bra komplement till den mer formella och strikta verksamhetsbeskrivningen.

Det finns med andra ord olika sätt att beskriva en kommunal förvaltning. Mitt sätt är förstås att, berättelsevägen, visa varför verksamheten kom till, varför den överhuvudtaget finns och vart den är är på väg.

Varför finns en miljöförvaltning? Vad vi skall ha den till? Finansierad av våra skattepengar!

Verksamheter styrda av lagar och regelverk kan, utöver regleringsbrev och olika regelverk, bli synliga för dem, som kanske inte annars vet, med berättelser från verkligheten.

Detta är självklart för kommunikatörsproffsen i Malmö, som faktiskt igår också vann Stora Kommunikatörspriset 2018. Sedan 1991 har Sveriges Kommunikatörer årligen delat ut Stora Kommunikatörspriset, med syfte att uppmärksamma personer och organisationer som gjort stora insatser inom kommunikation under det gånga året.

Motivering: ”Trots tuffa utmaningar eller kanske tack vare dessa har Malmö Stad i hård konkurrens lyckats attrahera och behålla nyckelpersoner för att skapa bra förutsättningar för alla medarbetare att bidra till Malmös utveckling. Malmö stads kommunikationsavdelning har genom att engagera chefer och kommunikatörer utvecklat den kommunikativa förmågan i hela organisationen, vilket har ökat engagemanget på de många arbetsplatserna i kommunens verksamheter. Tillsammans med en bredd i kommunikationsaktiviteterna har tusentals eldsjälar stigit fram inom Malmö Stad.”

Då kan man också berätta om den oroliga kvinnan, som var lite besvärlig, kom för att kommunen skulle kolla att det inte var strålning i hennes ryska tekoppar från loppis.

Eller om restaurangen som, felaktigt, påstod att de alltid använder äkta parmesan, en livsviktig fråga för allergiker. Inspektionen visade att det inte var parmesan utan annan ost med ägg.

Och om barnet från Rosengård som berättade att hennes mamma slutade gråta när mamman fick en möjlighet att odla i en egen pallkrage i Rosengård. Miljöförvaltningen arbetar bland mycket annat med torg- jämställdhets- och odlingsprojekt.

Berättelser befolkar alltså framgångsrika förvaltningar och gör dem synliga.

Nyhetsbrev 108: Webinar m m

Hej Storytellervän

Här är det etthundraåttonde nyhetsbrevet från Storytellers. Det är jag, Matts Heijbel, som reflekterar, berättar och skickar tankarna till ett par tusen namn som anmält intresse att följa breven.

När jag skriver detta är det bara ett dygn till torsdagen den 15 mars då jag håller ett webinar hos Meltwater, något jag redan berättat om sen en tid på Linkedin. Det är direktsänt från klockan 14 och det finns möjlighet att ställa frågor och ge synpunkter under sändningen. Vill du följa sändningen så kan du gå in på Meltwater och registrera dig.
Här är länken:
https://www.meltwater.com/se/insight/webinar-marknadsforing-storytelling/

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

Jag kommer i webinaret att ge tips om hur man gör när man söker, finner och skördar berättelser. Jag kommer också att ge en del olika exempel på hur man kan använda Corporate Storytelling i ledarskap, värdegrundsarbete, lyssnande och entreprenörskap. Och en hel del annat.

Webinar förresten? Eller webbinarium? Eller webbinaret med två b? Jag tycker inte språket har satt sig riktigt ännu. Men du vet nog vad det handlar om i alla fall. En direktsänd webb-teve med möjlighet till dialog. Är det bara utsänd monolog så kallas det en webbsändning.

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

Jag hörde om en större vetenskaplig undersökning apropå organisationer och deras kommunikation. Man kom fram till att allra viktigast är att lyssna. Det stämmer ju också bra med ordets egentliga betydelse. Communicare betyder nämligen översatt från latin att ”göra gemensamt”.

Kommunikation bland människor är alltså rent språkligt en ömsesidig dialog och process där människor delar erfarenheter och känslor. Berättar om händelser och handlingar. Detta är också själva innebörden i Corporate Storytelling och Storytelling i och om organisationer, varor och tjänster.

Corporate Storytelling, i sin bästa form, bjuder alltså upp till dialog. Om man inte lyssnar kan man inte byta erfarenheter och dela något med varandra. Jag får ofta ta upp detta inför mina uppdrag där jag ska stötta organisationer som letar efter sitt kulturkapital i form av berättelser. Ibland tror uppdragsgivaren att storytelling innebär att man helt enkelt bara bygger en berättelse som man sen skickar ut

Nej, lyssna av organisationen i alla dess nyanser. Lyssna på kunderna, brukarna, klienterna, ägarna, medarbetarna, skattebetalarna med flera och dela berättelser – välj och gör sen de sanna händelsebaserade berättelserna som har potential gemensamma.

Detta kräver att man talar om sådant som hänt i den så kallade verkligheten och att det som beskrivs och sägs upplevs som sant och trovärdigt.

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

Lyckas man hålla nivå på det hela så sprids stories för att människor blir berörda och vill berätta. Detta gäller självklart i sociala media men också i word of mouth, trycksaker med mera.

Storytelling kan befolka och odla varumärket och stötta verksamheten om man vet hur man ska gå tillväga. Berättelserna kan öka värdet på varor och tjänster, stärka arbetsmiljön och ledarskapet och locka medarbetare med rätt inställning till organisationen.

Organisationen kan bygga sitt arbetsgivarvarumärke och medarbetarna kan i sin vardag frivilligt och frimodigt vara ambassadörer under förutsättning att det finns en första repertoar och en vilja att bygga en trovärdigt berättande organisation som har ett viktigt uppdrag på marknaden.

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

Om du läser detta innan klockan 14 den 15 mars kan du, om du har tid och lust, lyssna på det direktsända webinariet (eller vad vi nu ska kalla och stava det). Jag kommer under cirka 45 minuter att ge några sköna exempel på stories som har starka emotionella krafter och viktiga uppdrag som tilltalar de flesta som hört dem. Storytelling i praktiken alltså.

Berättelserna jag ska dra på webinariet har alla kommit fram via några steg.

Först en strategi där vi gör klart för oss vad vi vill och varför.
Sen en metod att söka, finna och dela berättelser.
Sen en process skörda, välja och värdera vad vi fått fram.
Sen en reflektion över nyttan berättelserna kan göra i gemensamskapandet.
Sen en plan att släppa dem fria så de kan arbeta i olika kanaler och sammanhang
.

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

Det var allt för i dag. Vi kanske hörs via webben i morgon, torsdag den 15 mars.

Hälsningar från Matts Heijbel

Stockholm 14 mars 2018

Nyhetsbrev 107

Hej Storytellervän

Här är det etthundrasjunde nyhetsbrevet från Storytellers.se

Jag, Matts Heijbel har skrivit alla dessa brev och en del av er har faktiskt följt mig ända sen tidigt 2000-tal när jag började med nyhetsbreven. Det var då, i början av 2000-talet som jag inledde min svenska och sedermera europeiska resa för att stimulera Corporate Storytelling.

poddklar.001.jpeg

https://lnkd.in/essqfWS

Jag är författare och journalist med socialantropologisk bakgrund och ansluter mig till de perspektiv på Storytelling som finns bland annat på Harvard. Berättelser finns helt enkelt, enligt det synsättet, i och kring organisationer, vare sig vi vill eller inte, och de utgör ett viktigt kapital.

Jag har stor nytta av min socialantropologiska bakgrund som gör att jag i grunden vet att kulturer alltid bärs av berättelser och att utan berättelser går organisationer under. Jag betraktar detta som fakta, något av en naturlag.

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

Jag läste häromdagen att Linkedin data konstaterade att deras mätningar visade att år 2011 talade praktiskt taget inga marknadsförare om Storytelling som en nödvändig kunskap. Trots detta har jag ofta genom åren fått repliker från marknadsförare som att ”nej det är ju vi som håller på med Storytelling”.

Men en påhittad – om än säljande saga – är inte Storytelling i det här sammanhanget.

Eller som journalisterna (jag är alltså själv en gång examinerad journalist och f d lärare på Journalisthögskolan i Stockholm) som numera säger att det är de, journalisterna, som är riktiga ”storytellers”.

Men en artikel är inte Storytelling i den här meningen även om jag nyligen hörde Leif GW Persson och Stockholmspolisens expert på gängkriminalitet, Gunnar Appelgren, föra en intressant diskussion om de stridande gängens varumärkesbyggande i de så kallade utanförskapsområdena.

Jag har till och med tvingats argumentera mot kulturskribenter, som exempelvis Annina Rabe, som i Svenska Dagbladet påstod att människor i organisationer som vill berätta om sin verksamhet i själva taget har kidnappat själva ordet berättelse.

Hon borde veta bättre. En stor del av litteraturen, annan dramatik och konst, är ju i själva verket ytterst berättelser direkt från människans arbete och vardag.

Hur som helst. Här på Storytellers Heijbel & Co är det alltså begreppet Corporate Storytelling eller Storytelling i och om organisationer och deras varor och tjänster som detta berättande handlar om.

Sanna berättelser hämtade från verkligheten kan visa meningen med verksamheten och som pekar på möjligheter att lyckas.

2007 fick jag för övrigt, apropå Linkedinmätningen, 881 träffar på Google på begreppet ”Corporate Storytelling”. Nu får jag 316.000. Så visst ser också jag en fantastisk begreppsutveckling precis som Linkedin data gör.

Storytelling håller alltså numera på att sätta sig som en naturlig del i ledarskap, organisationsutveckling och rekrytering.

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

Storytelling handlar ytterst egentligen helt enkelt om överlevnad och i förlängningen framgång för individen och flocken. All organisationsutveckling kräver att vi vet var vi kommer ifrån, var vi befinner oss och vart vi är på väg. Utvecklingen kräver att vi organiserar oss och samarbetar. För att kunna göra det behöver vi höra berättelser ge och ta in stories.

Kultur alltså. Att berätta är lika viktigt som att andas, äta och dricka.

Så när Storytelling i och om organisationer blir en allt mer naturlig del i människans verksamheter så är det inte bara lönsamt, roligt och affärsdrivande. Det handlar om överlevnad. Det företag eller den organisation som inte tar detta på allvar avstår faktiskt från möjligheten att använda ett starkt och nödvändigt kapital.

Därför är det bara att lyssna, leta, skörda och även regissera verkligheten för att bygga en första repertoar i och om en berättande organisation.

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

Jag tror att du som läsare av nyhetsbrevet håller med om det mesta jag påstår här. Det är väl därför du är prenumerant. Jag argumenterar för övrigt om dessa tankegångar just för några veckor sen i Dagensmedia-podden Under 15 där Henric Smolak från mediatech-bolaget Strossle samtalar med mig i ämnet. Jag fick inbjudan som den mest erfarne på området i Sverige.

”Under 15” har för avrigt av iTunes rankats som Sveriges mest populära kommunikations- och teknologipodd.

Lyssna här på min medverkan i poddsamtalet: https://lnkd.in/essqfWS

Det gäller nu att hålla spåret när det finns många som använder begreppet på alla möjliga sätt och som till och med säger sig hålla på med storyselling, storylistening, storybuilding, storysharing och till och med s k modern storytelling.

Allt ryms, som jag ser det, under begreppet Corporate Storytelling men det gällr att rensa tankarna och tänka strategiskt. I grunden handlar det om innehåll, om vad du berättar och varför du intresserar dig för berättarkapitalet. Vad du lyssnar in och efter det hur du hanterar dessa business narratives i utvecklingen av organisationen – och människan.

Om det sen distribueras via samtal människa till människa, olika former av sociala media, trycksaker, bilder dofter eller musik eller allt på en gång kan vara underordnat. Kör så det ryker överallt.

Det är ändå alltid associationer till innehållet och de därpå följande känslorna och dialogerna det ytterst handlar om. Människan! En bra story från verkligheten tål alltid att upprepas när man befolkar ett varumärke.

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

Jag publicerar mina tankar regelbundet på Linkedin och på http://www.storytellers.se där det finns gott om storyexempel. Jag finns också hela tiden tillgänglig för dem som vill veta mer eller direkt arbeta med att söka, finna och skörda berättelser.

För närvarande arbetar jag mycket med kommuner, folkrörelseorganisationer, universitet, näringsliv och ideella organisationer. Jag är också involverad i en del internationella utbildningar där jag visar dramaturgin i Storytelling och hjälper dem att sätta berättelserna i arbete.

Den 8 och 13 mars har jag kurs hos Marknadsföreningen Stockholm: http://www.mis.se/event/kurs-storytelling/

Den 15 mars klockan 14 håller jag ett direktsänt webinar tillsammans med Meltwater. Se mer på http://www.meltwater.com

Jag som skrev dessa rader och alla de etthundrasex tidigare nyhetsbreven heter Matts Heijbel. Vill du inte längre vara med så kan du avbryta prenumerationen här under. Vill du istället gå med som prenumerant eller tipsa om nyhetsbrevet så kan man registrera sig via http://www.storytellers.se

Hälsar

Matts Heijbel

Stockholm 19 januari 2018

Hålla tidtabellen kräver sitt

Jag har Storyfierat Arlanda Express en del genom åren. Jag minns när en myndighet slog fast att AE var det bästa i spårbundna Sverige har när det gäller att hålla tidtabellen.

arlanda.001.jpeg

Att helt enkelt påstå att (dåv) Banverket mätt och påstått detta hade ju varit bra. Men den informationen är kanske lite torr och byråkratisk så jag gav mig istället ut och letade efter en händelse som visade detta Storytellingvägen.

Jag ställde mig på perongen vid Stockholms central och tittade på människorna som kom till Arlandatåget..

Då hörde jag en springande kvinna ropa på sin man. ”Skynda dig skynda dig.” Hennes rullande resväska studsade fram och mannen som var några steg efter tyckte uppenbart hon var lite väl högljudd.

När hon kom fram till till tågdörren stängdes den precis framför henne. Hon sparkade på dörren och skrek:

– Förbannade jävla Arlanda Express. Går alltid i tid.

Då sa mannen:

– Lugna dig älskling. Nästa tåg går om exakt 10 minuter.

Det är Storytelling.

Ska man hålla tidtabellen måste man stänga dörrarna.

Pengar från ovan

Den sjuka gamla kvinnan bodde ensam i ett slitet hus på landet. Hennes båda döttrar, som jobbade inom vården , turades om att ta tjänstledigt för att hjälpa mamma

– Jag vill så gärna ersätta er för all er hjälp, sa mamman men jag har ju inga pengar. Lite kan ni kanske få för huset när jag dör

Döttrarna tyckte inte att hon skulle bekymra sig. Tänk allt du gjort för oss nu gör vi lite för dig, menade de

– Och vi spelar ju på Lotto varje vecka så kanske kommer det pengar från himmelen en dag när jag är borta, hostade mamman från sjuksängen

Så dog hon och märkligt nog gav den allra sista Lottokupongen en mångmiljonvinst

angel-2656408__340.jpg

Döttrarna hade små marginaler och några riktiga bankkontakter hade de inte. Så de gick till första banken vid stadens torg och berättade att de fått miljoner från himmelen…

Banktjänstemannen tyckte systrarna var underliga och kunde inte riktigt ge besked om penningplaceringar. De gick till nästa bank och det var likadant där

Sen kom de till den mkt lokala banken där de mötte en bankkvinna som lyssnade och förstod. Hon hjälpte dem att köpa och bolagisera husbilen som var döttrarnas dröm. Resten placerades i fonder

• Bankkvinnan lyssnade
• Tog dem på allvar
• Förverkligade deras drömmar

Jag skördade den från verkligheten i en bank som sökte bemötarberättelser

Hotelldirektören skapade en story

Skoldirektören älskade sin nya Harley Davidson. Portföljen och datorn hade han i läderväskorna bak. Hjälmen och skinnkläderna satt perfekt.

Han kom på eftermiddagen. Senare skulle han iväg och tala på konferens.

harley-davidson-2651708__340.jpg

Det var bara ett problem. Hotellet hade inget garage. Han ville ogärna ställa sin juvel på p-platsen bakom hotellet. Personalen i receptionen försäkrade att parkeringen var för gäster och att den var upplyst nattetid.

Men det lugnade inte kunden.

Då kom hotelldirektören förbi av en händelse. Han hade själv motorcykel och förstod genast Harley-mannens oro.

– Oroa dig inte, jag tar personligen ansvar för din hoj, sa hotelldirektören. Gå du på dina möten, din motorcykel är i säkra händer.

Harley-mannen gav mc-nycklarna till hotelldirektören & försvann ut i vimlet. Hotelldirektören ringde en rekonditionerare som varsamt och professionellt tvättade och putsade motorcykeln.

Sen ställde de mc:n på äkta mattan i foajén

När skoldirektören kom tillbaks framåt natten såg han den gnistrande motorcykeln stå där belyst av spottar och med rep på blanka stolpar runt juvelen

Hotellgäster beundrade maskinen

Mc-mannen glömmer inte. Hotellet regisserade nuet, fick en bra story om kundbemötande

Jag skördade den i en workshop där vi sökte kulturberättelser i en hotellkedja.