Berättelser i och om Svenska Kyrkan

Jag har haft flera uppdrag för Svenska Kyrkan. Den är en medlemsorganisation men tappar många medlemmar varje år. Här behövs därför berättelser om meningen med att kyrkan finns idag. En präst jag känner påminner om att högmässan på söndag klockan elva förstås bara är en mycket liten del av kyrkans arbete. Ändå är det den som vid sidan av dop, bröllop och begravning är vår vanligaste association när det blir tal om kyrkan.

Berättelsen i nya testamentet om Jesus är, som någon sa, the greatest story ever told. Lite lekfullt kan man säga att det är Svenska Kyrkans bidrag till upplevelseindustrin. Berättelserna om Jesus har giltighet och relevans än idag för den moderna människan om man tolkar dem som exempel på mänskliga möten. Jesusberättelserna är menade att visa kristna värderingar uttryckta i hans handlingar. Alltså Storytelling i och om organisationer.

Så vad gör de, kyrkofolket? Vid sidan av gudstjänsten? Vad händer på kyrkogården och i möten mellan folket och diakonerna? Hur ser vardagen i församlingen och bygden ut? Varför är jourhavande präst så efterfrågad?

Det är sådant vi arbetar med när jag anlitas av Svenska Kyrkan. Om dessa händelsebaserade berättelser som vi skördar användes mer i kyrkans marknadsföring skulle medlemstappet minska och därmed intäkterna öka. Dessutom skulle Svenska Kyrkan få en repertoar av samtidsberättelser att modernisera sig med.

Bästa storyn vinner slaget om framtiden!

Människan har alltid berättat för att förstå var hon kommer ifrån, var hon befinner sig och vart hon är på väg. Det gäller såväl indianerna i Amazonas, som nomaderna på Afrikas horn och bondebefolkningen under 1800-talet vid Siljan i Dalarna.

Men det gäller lika klart idag Volvoiterna på Volvo och Ikeanerna på Ikea. Stora Ensofolket på pappersbruken och förskoleflocken på förskolan Blåsippan. Utan berättelser finns de inte.

Genom att samla, bygga och använda sanna händelsebaserade berättelser kan organisationer och företag ha lättare att rekrytera, dela erfarenheter, sälja och använda berättelsen som kulturkapital för att bygga en stark företagskultur. Berättelser kan göra framtiden synlig och möjlig och hjälpa oss att bära en gemensam målbild i triben.

För mig är detta sanningar som varje seriös verksamhet bör förhålla sig till. Bästa storyn vinner, påstår jag helt frankt.

Min gäst på måndag kl 17.30?

I samarbete med Transfer håller jag på måndag 21 september kl 17.30 en föreläsning på Globala Gymnasiet, Hornsgatan 93 på Södermalm i Stockholm. Det pågår i 1,5 tim och det finns möjlighet att köpa min bok till förlagspris.

Vill du bli min gäst så bjuder jag dig. Meddela mig i så fall via matts@storytellers.se så meddelar jag Transfer. Hittills är ett 70 tal anmälda men det finns plats för fler.

Läs här inbjudan.

Befolka statistiken

Hans Rosling, professorn i internationell hälsa, gör på sitt sätt statistiken begriplig med klossar och äpplen. Föreläsningarna försöker med statistiken som grund få oss att se hur det egentligen är.

För mig som Corporate Storyteller / Storylistener blir det förstås det envisa tjatandet att man ska leverera en sann berättelse om en människa eller ett mänskligt möte för att begripliggöra siffrorna.Ingen statistik ska, tycker jag, presenteras utan att man befolkar siffrorna med berättelser befolkade av människor.

Kjell Rennesund som arbetat mycket med gränsstatisik i EU-sammanhang berättar här på ett personligt sätt hur han själv via ett mänskligt möte kom fram till denna insikt som fick till följd att han och hans medarbetare alltid lägger med stories.

Att få fram sådana här berättelser går med ett upplägg med inspirationsföreläsning, workshop och skördefest. Berättelserna finns men måste letas upp. Det är det Heijbelmodellen gör.

Vad har du här att göra?

Summan av berättelserna om de människor som är medarbetare och kunder/klienter lägger ett pussel som tillsammans kan sägas bygga och befolka varumärket. Det gäller förstås i allra högsta grad mindre idédrivna organisationer men faktiskt också stora. Jag har, till exempel, för att försöka befolka en EU-struktur, ibland kastat ut frågan: Varför är du här? Är du här frivilligt? Vad var det som hände?

Där kan man säga att de personliga varumärkena lånas in för att befolka det övergripande varumärket. Och faktum är att många har svar på just den frågan: Varför är hen här? Är hen här frivilligt?

När jag håller mina halvdagar enligt Heijbelmodellen med inspirationsföreläsning, workshop och skördefest så kommer alltid en samling av dessa, ofta emotionella personliga berättelserna, som en del av det man kan jobba vidare med.

Sen behövs förstås den stora övergripande berättelsen även om den gärna förstås också befolkas med de personliga varumärkena som russin i kakan. Man får det man frågar efter det är en del av det som är så fantastiskt med storytelling / storylisteningverktyget.

Varumärket kan ses som summan av berättelserna

Varumärket är, om man så vill, en pågående större berättelse byggd av en uppsättning stories om händelser som delas mellan organisationen / produkten / tjänsten och dem som använder den. Jag brukar använda uttrycket: Storytelling befolkar varumärket, vilket också är titeln på min bo i det här ämnet.

Berättelserna ska bjuda på strategiskt använda värdebärande emotionella händelser som visar meningen med att en verksamhet överhuvudtaget finns. Berättelser som passar medarbetaren, kunden, klienten, brukaren, patienten etc överlever och sprids. De trivs i sociala media och kan få en spridning på ett helt annat sätt än traditionella målgruppsinriktade budskap som förr sändes ut från företag och organisationer.

Men detta kräver alltså att de är befolkade och att de i sin dramaturgi rymmer händelser som går att förstå och ta till sig emotionellt, annars försvinner de i bruset.

Det behövs sanna berättelser om ett kulturkapital som visar ett trovärdigt organisations-DNA.

Boken Storytelling befolkar varumärket ( Blue Media ) kan du nu via storytellers.se köpa för 200 kr inkl moms plus porto. Går att beställa om du skriver med namn och fakuradress till matts@storytellers.se

Bygg en berättande organisation !

Människan har i alla tider visat sina värderingar och byggt sina organisationer och sina kulturer utifrån berättelser. Berättelserna är kulturbärare och kulturbyggare som visar vad vi står för, var vi kommer ifrån, var vi befinner oss och vart vi är på väg. De finns i tillhörigheten till en släkt, en bygd eller för den delen en religion. Självfallet är människan också kulturbyggare när det gäller företag och organisationer. Att ha en gemensam berättelse innebär att ha tillhörighet och att kunna utföra något tillsammans. Att dela.

Vi får visioner. De företag och organisationer som jag träffar har förstått att det finns ett samband mellan berättelser, berättande och utvecklingen av organisationen och av sätten att arbeta.
Hur vi är? Vad vi står vi för? Vad finns det för händelser som vi kan berätta om som gör detta begripligt?

Berättelserna är ofta emotionella och de kompletterar därmed den faktuella information som ligger i nyckeltal, teser, staplar och diagram. Berättelserna kan göra juridiken begriplig och politiken legitim. Blanda därför hårt och mjukt.

Sen kan stortellingverktyget slipas och anpassas inför olika situationer. Ibland handlar det om ledarskap, ibland om att befolka varumärken. Ibland sälj. Ibland handlar det om att sprida Word of Mouth och bli synlig i sociala media. ibland om att locka till sig, att rekrytera, människor som kan bidra till en positiv kulturutveckling för gruppen.

Tror man på denna kulturkraft och förstår det interaktiva i att ge och få, att dela berättarkapital, då är man redo för corporate storytelling eller storytelling i och om organisationer. Berättelser kan förstås också ladda varor och tjänster med mervärden som förbättrar lösnamhet, ger tillfredställelse och framgång.

Hur vill ni hantera detta fantastiska verktyg. Jag har några tillämpningar som kan sätta igång de första stegen till att bli en berättande organisation direkt. Vill ni tala om det så kan ni kontakta mig på matts@storytellers.se

Att berätta sig in i framtiden

Det mest spännande med Storytelling är kanske att man kan använda berättelser för att bygga en känsla inför framtiden. Om man lyckas med det det kan berättelserna hjälpa till att dra organisationen i en viss riktning.

Det är förstås svårt att hävda att man talar sanning när man talar om något som ännu inte har skett. Det är därför dessa framtidstankar och framtvingande scenarier ofta förlorar sig i ”hjärnkontoret” och i ”statistiska eller floskuösa” formuleringar som till exempel:

Vår marknadsandel ska år 2017 har ökat från dagens 23 procent till minst 30 procent. Kännedomen om vårt varumärke bland allmänheten har om fem år har gått från dagens 35 procent till minst 45 procent.

Jasså?

Det är ett exempel på ett statistiskt önskescenario. En besiffrad önskan där en del av medarbetarna inte ens kan greppa den matematiska innebörden. Hur brukar det då kunna se ut om man, utan storyinsikt, försöker använda orden för att tala om framtiden.

Kanske så här:

Vi ska de närmaste åren mer empatiskt följa vår kunders affärer och bidra till deras framgång. Endast om vi överträffar kundernas förväntningar och överaskar dem får vi deras förtroenden. Vi kan de leva upp till våra värdeord: Inkänna • överraska • berika

Vad är detta? Vad då följa våra kunders affärer? Hur då överraska? Hur ska detta storyfieras?

Kanske ser vi redan i dag händelser där någon av våra medarbetare har överraskat kunden och gjort det uppenbart att detta som hände var positivt för kundens organistaion. Berätta det då. Fråga kunden om när detta händer. I så fall när? Hur? Tala om en uppenbar händelse som visar det vill vara.

Genom att berätta om verkliga befolkade möten och händelser som vi vill se mer av kan vi ge en bild av den framtid vi hoppas berätta oss in i. Vi kan också regissera oss och skapa händelser som vi sen kan berätta om och som kan fungera som språngbrädor in i framtiden.

Då har Corporate Storytelling lämnat historieskrivning och istället blivit visionsberättande.

Man behöver alltå inte sitta och vänta. Det går alldeles utmärkt att lekfullt börja i verkligheten som redan finns och försöka få den att föröka sig med hjälp av sanna berättelser om människor. Organisation är nämligen människor!

Kvinnorna lockas

Fråga:
Finns det något mönster som visar vilka som attraheras av perspektiven i Storytelling i organisationer?

Svar:
Jag har ingen riktig mätning eller undersökning på detta. Men jag har förstås föreläst i många år. När det kommer till utbildningar och öppna seminarier och föreläsningar så har jag märkt att det är en övervikt av kvinnor som kommer.

Det kommer förstås också män men då är de snarare under än över 40-45. Jag kan tro att kvinnor som blir chefer inte rätt av vill köpa den gamla vanliga patriarkala managementstilen med siffror pilar och boxar och power point-presentationer för att leda, berätta och förklara.

Jag tror att kvinnorna och även de yngre männen ofta vill ha ett ledarskap som också laddar in emotionella dimensioner. Detta för att se människan i organisationen och föra verksamheten framåt och göra tänkbara mål, befolkade, synliga och begripliga.

Men det är faktiskt inte mycket motstånd och moteld jag möter, varesig från män eller kvinnor. Någon gång kommer en gammal hanne och säger att: Vi kan väl inte hålla på och berätta historier vi har faktiskt en kärnverksamhet att sköta.

Då suckar gruppen och tycker att han inte förstått mervärdet i att använda också den emotionella kommunikationen i ledarskapet. Har han inte förstått idén med Storytelling i varumärkesarbetet?

I den amerikanska diskussionen talar man till och med om kvinnan och hennes hjärna och läggning. Men det där vågar jag mig inte in på.

Emotionell strategisk ton

Pilar, boxar, diagram och nyckeltal. Power point. Mäta väga och redovisa prestanda. Det är viktiga saker.
Designade för förnuftshjärnan.

Men Corporate Storytelling siktar inte främst mot den logiska faktahjärnan. Storytelling siktar mot hjärtat och vill överföra genom att beröra.

Det är på det sättet en emotionell kommunikation, vilket inte hindrar att den har en strategi. Den kompletterar den annars helt dominerande faktakommunikationen. Inte bättre inte sämre men mycket annorlunda och viktig när man vill duka hela bordet,