Öga mot öga gäller fortfarande

Var talar människor mest om varumärken? Inte nödvändigt varumärkesdiskussion utan om företag, produkter, tjänster och varor. Är det i sociala media som Facebook och twitter eller? Nej det är tydligen fortfarande mest öga mot öga.
För unga vuxna, 18-25, leder öga mot öga före snack i mobiltelefon och sociala media kommer på tredje plats. Sen kommer Sms.
För befolkningen som helhet är öga mot öga etta, mejl tvåa följt av fast telefon, mobil och sociala media först på femte plats.
Det gäller Usa och källan är Urban legends: Word-of-Mouth Myths, Madvocates and Champions” av Toluna, mars 2011.
Det är, gissar jag, ingen större skillnad mot Sverige. Kanske vi Smsar mer. Men det påminner mig ändå om värdet av att berätta och stimulera det muntliga även om det ändå förstås involverar bloggar, facebook etc som kanaler.
Vill du påverka snacket så lyssna alltså – och berätta.

Restaurangchefen löste väskproblemet

Det unga paret var på väg från Skåne till Dalarna. De skulle på festival, Peace & Love i Borlänge. Halvvägs valde de att stanna och äta utmed E4. De valde Gyllene Uttern där de kunde få smörstekt röding och där de fick äta med utsikt över Vättern och Visingsö.
I bilen hade de hela vägen spelat sin favoritmusik så de var praktiskt taget redan framme i Borlänge rent känslomässigt. När de betalat och skulle åka vidare så bad den unga kvinnan sin sambo att vänta medan hon pudrade näsan…

Läs mer

Dilemmastories för chefer

Det finns en spännande kategori berättelser som kan vara väldigt användbar för chefer dels när det gäller förändringsprocesser men också vid fusion och introduktion. Jag tänker på dilemmaberättelsen. Den sägs komma från Afrika och det stämmer säkert. Men självfallet finns den på ett eller annat sätt i alla mänskliga kulturer och den kan med fördel sökas och skördas och sättas i arbete också i företag och organisationer.
En dilemmaberättelse identifierar ofta två oförenliga synsätt och för dem ända fram till en konfrontation eller i alla fall ett vägskäl. Där kan man sedan diskutera värderingar och förhållningssätt utifrån den händelse som berättelsen beskriver.
Man kan exempelvis konstatera: Så gjorde vi förr. Så här bör vi göra nu!

Seminarium i Stockholm

Förra året hade jag ett antal storyfrukostar i Stockholm. Jag berättade om ämnet, gav rader av exempel och svarade på frågor. Nu är det dags igen eftersom så många frågar. Jag har det första i månadsskiftet september / oktober. Två timmar mellan 09.00 – 11.00 den 29 september med möjlighet till eftersnack.
Det finns kaffe och macka på bordet och alla deltagare får ett ex av min bok Storytelling befolkar varumärket. Föranmälan och förskottsbetalning gäller så de som är på får platserna.
Plats Hornsgatan 52 vid Mariatorget i Stockholm. Pris 1600 sek + moms. Anmälan eller frågor via matts@storytellers.se

Översätta byråkratprosa

Ofta kan en kort berättelse om en händelse visa ett helt förlopp eller spegla en värdering. Storyn tillåter läsaren eller lyssnaren att bilda sig en uppfattning och förhålla sig till något som hänt och därmed förstå det hela på sitt sätt.
Ibland kan det istället vara nödvändigt att exempelvis dra ned en inlåst, stelopererad byråkrattext till vanlig rak journalistisk text. Det är något jag gjort mycket i mina dar. Dels som medgrundare av Journalistgruppen, dels som lärare på Journalisthögskolan och senare med olika kurser typ: Skriv rakt på sak! Eller: Skriv så dom förstår.
Då och då får jag den frågan igen om jag kan ha en sådan dragning. I dag var jag hos kanslipersonalen på Kommunal och visade verktygen som vänder och översätter en byråkratisk omständig text till flödande rak notis på en halvtimme. Från 4000 tecken till 1500 tecken. Det sparar tid och gör det snåriga lättförståeligt.
Inte för att Kommunal skulle vara snårigare än andra. Alla organisationer har sina språk som ibland låser in snarare än öppnar upp.
Där har jag ett fungerande koncept som jag kan köra också i din organisation också om du vill. Säg till i så fall på matts@storytellers.se

Sammanslagningar och fusioner

Fråga:
Jag arbetar på en myndighet som just slagits samman med en annan myndighet. Vi har helt olika kulturer där Stockholmssidan arbetar mer med kommunikation och påverkan medan kontoret i en annan stad är mer hands on. Kan storytelling var till hjälp för att få oss att höra samman?
Svar:
Absolut. Jag brukar se det som ett äktenskap, kanske ibland till och med ett tvångsäktenskap som nu när man fattar beslut om att slå…

Läs mer

Presidentens nallebjörn

Nu när björnjakten är igång och närmare 300 björnar kommer att skjutas i Sverige kan det vara kul att reflektera över en spännande produktstory. Nämligen den om Tebbybjörnen.
Namnet Teddy Bear är nämligen lånat ( och accepterat ) av den äldre presidenten Roosevelt, Theodore Roosevelt kallades på amerikanskt vis helt enkelt Teddy.
Vad var det då som hände? Jo, Teddy vägrade ”avrätta” en av jaktsällskapet infångad Björn under en jakt i Mississippi 1902 eftersom han tyckte synd om den och ansåg det osportsligt att skjuta en björn fastknuten vid ett träd i skogen.
En entreprenör och leksakshandlare i Washington såg en politisk skämtteckning om detta och tyckte händelsen var så gripande och rolig att han skapade en gullig gosebjörn som han kallade Teddy´s Bear. Han sålde den i sin butik och snart spred den sig över världen.
Teddy Roosevelt gillade grejen och tillät uttrycket Teddy Bear. Han till och med använde den söta nallen som politisk symbol när han ville bli återvald en bit in i det tidiga 1900-talet.
Undrar om Lasse Berghagen visste det när han skrev Teddybjörnen Fredriksson.
Detta är ett utmärkt exempel på adderat storyvärde till en produkt. Fredrik Rundkvist i Aftonbladet ledde mig in på spåret.

1,7 miljoner till frysande åldringar

Brittiska juice- och smoothieföretaget Innocent drinks donerar 10 procent av sin vinst till välgörenhet. Ett sätt att få in pengarna är den årliga Big Knit där kunderna uppmanas att skicka in stickade toppar som sätts på Innocentflaskorna innan de levereras ut i handeln under några novemberveckor. I år beräknas flaskorna med de stickade hattarna dra in cirka 1.7 miljoner sek som ska gå till frysande åldringar med dyra värmeräkningar.
Kunderna stickar alltså åt de frysande gamla och företaget får en bra story. Se själv här.

370 Ica-filmer

Nu har Ica på 10 år producerat 370 filmer med Ica-Stig och Co. Jag är säker på att mina yngsta barn, nu i 20-årsåldern, kommer att handla på Ica i 50 år till, och att de har fått en grundläggande relation till Ica tack vare filmerna.
Denna reklamsaga är inte Corporate Storytelling så som jag talar om det och arbetar med det. Det är en saga, en reklamsåpa som i samarbete med leverantörerna säljer varor. Dessutom visar den förtjänstfullt upp Ica:s CSR-arbete och gör en del spännande insteg i den så kallade verkligheten kring exempelvis köttfärsskandalen för några år sedan.
Jag gillar Ica-sagan men skulle den dra mer åt det jag kallar befolka varumärket med händelser från verkligheten så hade Ica fått börja berätta om verkliga händelser i vardagen i Ica-butikerna.
Det hade kanske också funkat som koncept.