I Glasbranschföreningens tidning

Jag har skrivit en krönika under rubriken Storytelling befolkar varumärket i novembernumret av Glasbranschföreningens tidning Glas. Vill du läsa den så finns den via länken här under.


Jag bor i ett 150 år gammalt hus på landsbygden i Grödinge på Södertörn mellan Stockholm och Nynäshamn. Fönstren är stora och gamla, många av dem har glas med bubblor och ojämnheter.
På fönsterbrädorna av marmor har vi placerat glas av olika slag, många från 1800-talet, som vi har ärvt ifrån min far som var en hängiven glassamlare.
Men det glas, som kanske fascinerar alla åldrar mest, är den stora lösbrutna delen av grönskimrande glasmassa, som med formen ett isberg bryter ljuset från lindarna och lönnarna utanför.
Den kom in i släkten på 60-talet. Jag var ett barn bak i Amazonen och följde med på pappas ständiga resor mellan medeltidskyrkornas glasfönster och hyttornas mun-blås-glasproduktion.
Han frågade då vid en glashytta i Småland om han fick gå bakom hyttan och leta kasserad råglasmassa. Det fick han. Där bröt han loss isberget som nu står på fönsterbrädan i Grödinge.
Berättelser laddar
Det är en berättelse som laddar den isbergsliknande råglasklumpen med ett värde och en identitet. Den har mina barn hört och den kommer de att föra vidare. De minsta brukar vilja ha klumpen som en dekoration på middagsbordet när vi dukar fint.
Vildsvinsfarmarna utanför Örnsköldsvik berättade stolt att deras kött från gårdsslakteriet inte belastade miljön med långa transporter. De försökte också sköta slakten på ett etiskt vis, om man nu kan det. Och de hade trogna kunder som besökte gårdsbutiken regelbundet för att bland annat köpa vildsvinskött för 250 kronor kilot.
Men när vildsvinsfarmarna började lägga till berättelsen att köttet var enrisrökt och att de 100-åriga enarna skördades försiktigt och uthålligt från strandängarna nere mot Bottenhavet. Och att höststormarna kastade det bräckta vattnet i skyar över enarna och satte sig som kristaller på deras barr…
Då kunde de ta 500 kronor kilot för köttet. Storyn höjer värdet.
Emotionell kommunikation
Jag arbetar de senaste 10 åren med Storytelling i och om organisationer. Jag arbetar med också med Storytelling som mervärden kring varor och tjänster.
Det här är en emotionell kommunikationsmetod.
Det finns numera utbildningar och litteratur på det här området och jag själv både undervisar och arbetar med kommuner, myndigheter, företag och organisationer. Alla mänskliga sammanhang hålls ju ihop av sina kulturer och kulturerna bärs av berättelserna.
Det är dessa berättelser man kan skörda om man är ”storymedveten”.
Det finns en riktning av storytelling som handlar om att designa hotel och restauranter. Det är bra, men inte vad jag menar när jag använder det internationella begreppet Corporate Storytelling.
Jag går in i den kultur som finns. Jag diktar inte eller hittar på miljöer eller sagor.
Jag arbetar alltså med skördad företagsfolkore. Med de verkliga berättelser som handlar om människorna som faktiskt utgör organisationen och om de kunder och brukare som drar nytta av att företaget eller organisationen finns. Allt detta berättande är händelsebaserat.
Varifrån kommer vi? Var befinner vi oss? Vart är vi på väg? Vad kan vi? Vad vill vi? Vad är typiskt för oss och våra varor eller tjänster?
Dessa frågor kan besvaras och belysas anekdotiskt via berättelser om händelser skördade från verkligheten.
Kommunstories
En av alla kommuner som jag arbetar med i skördearbetet är Malmö Stad. Malmö har genomgått en dramatisk och spännande förändring under de senaste 35 åren. Från industristad till tjänstestad.
Malmö har en starkt förändrad befolkning genom invandring och bron till Danmark har knutit Malmö och Köpenhamn närmare varandra. Snart bryter Citytunneln upp genom marken. Malmö Stad behöver nya berättelser som speglar dagens verklighet och som laddar varumärket med känslor och som speglar nytta och kompetens.
Som den här:
Muhammed, flykting från Irak, var nyanställd i den kommunala hemtjänsten i Malmö. Nu skulle han ut på sin första arbetsdag och arbetsledaren gav honom instruktioner och information om de människor han skulle besöka för att ge kommunal service.
– Maria, sa arbetsledaren, är en äldre dam, 82 år gammal. Änka och ensam. Hon har rätt till matköp och städning av hall och toalett.
Arbetsledaren berättade att Maria också hade rätt till dusch en gång i veckan men att hon i regel vägrade detta eftersom hon inte ville bli duschad av främlingar.
– Du kan självfallet inte tvinga henne in i duschen utan de får vara om hon inte vill, menade arbetsledaren.
Fick en idé
Muhammed cyklade mot Marias kvarter när han fick en idé. Ett leende drog över hans läppar. En stund senare ringde han på hos den gamla damen och presenterade sig. Han handlade åt henne och städade lite innan han sa:
– Nu Maria är det dags för veckan spabehandling. Du kanske kan göra dig i ordning så förbereder jag.
Maria blev helt paff.
Spa? Aldrig i sitt liv hade hon fått en spabehandling. Så medan Maria faktiskt gjorde sig i ordning gick Muhammed in i badrummet. Han tände ett doftljus som han skaffat. Han sänkte ljusnivån med hjälp av en handduk över lampan och tog fram sin mobiltelefon.
I mobilen hade han lite arabisk musik som tyst strömmade ut genom den lilla inbyggda högtalaren. Sen bjöd han in Maria till duschen och hjälpte henne med hygienen.
Sen den dagen är Maris höjdpunkt när hon ska få sin spabehandling varje vecka.
Detta är kommunal storytelling. Jag har själv skördat den under en workshop i Malmö. Jag tycker den visar professionalism, empati, entreprenörskap och att den ger legitimitet till den kommunala verksamheten.
Sätt en scen
Man hämtar berättelserna från verkligheten. Inga sagor alltså, utan sanna berättelser. Berättelserna skördas från de människor som har kontakt med organisationen.
Man sätter en scen och fyller den med bilder från verkligheten. Med dessa berättelser kan man sen befolka både insidan och utsidan av varumärket. De kan användas i kulturbyggande, rekrytering, marknadsföring, ledarskap med mera.
De kan spridas muntligt och de kan publiceras på nät och papper. Framförallt kan de användas av chefer och ledare i det vardagliga arbetet.
Att mobilisera det emotionella kapitalet via storytelling är en framgångsfaktor som stärker organisationskulturen och gynnar affärerna.
Spaberättelsen kommer att göra nytta för Malmö Stad. Men den är bara en av många, många som kommer att ingå i Malmös berättarrepertoar allt efter som storytellingsatsningen i Malmö pågår. Den har nämligen just börjat.