Askungen som Power Point

Askungesagan, eller Sagan om Cinderella, är en av världens mest kända sagor med troliga rötter både i Kina och Europa. Disney gjorde sin film 1950 lutad mot Bröderna Grimms version. Askungesagan är förstås helt enkelt arketypisk och används för att göra det möjligt att tala om relationer och faktiskt också om organisationer…


…Även familjen är, för övrigt, en organisation.
Händelsebaserat berättande ger oss, hur som helt, bilder att utgå ifrån. Är det styvsystrarna vi ska favorisera eller är det Askungen själv? Eller ska vi kanske satsa på att inte alls känna efter vad vi tycker utan logiskt avemotionalisera oss till Power Point-kulturen som den utvecklats de senaste årtiondena?
I stället för att fråga: Vad står vi egentligen för? Vilka värderingar vilar vi på i vår vakna arbetsplatskultur? I stället för dessa grundtankar håller den abstraherade Power Point-kulturen på med andra perspektiv:
Denna Power Point-variant visar, tycker jag, att storyn förstås oftast vinner över Power Point-presentationen. Ett roligt exempel på hur en bra story enkelt kan dödas i en powerpointifierad företagspresentationskultur. Eller?
Det är spännande med dessa arketypiska berättelser. De finns i evigt nya varianter och tolkningar. Askungesagan finns hela tiden kring oss också inom organisationer. Har vi en Askungesaga på vår arbetsplats? Hur ser den i så fall ut?
När jag googlade på detta fann jag förstås mängder av exempel. Ett, flera år gammalt, är från en artikel av Rigmor Robert, i Kristdemokratisk Debatt 3/2001 som säkert är en laddad synpunkt än i dag. Hon visar ett sätt att använda arketypiska Askungen för att debattera i sin samtid:
” Många feminister anser att idealet är att vara som styvsystrarna i sagan om Askungen: hårda och kaxiga och till synes osårbara. Man talar idag mycket om att flickor och kvinnor måste lära sig att vara självständiga och inte vara rädda att ta till orda. Men ve dem som självständigt tar till orda om åsikterna inte är ”korrekta”! Askungens väg – att ta sig igenom smärta och ensamhet utan att förlora medkänslan med andra – uppfattas som svaghet eller som tecken på underordning. Men sagorna om Askungen, Törnrosa, Snövit eller den ryska Marina hos Baba Jaga handlar inte om att vara underordnad män utan om hur en flicka kan överleva och mogna trots att hon blir hunsad av arga och avundsamma kvinnor.
I det feministiska lägret upprepas ständigt att kvinnor måste vara starka. Men man förväxlar egen styrka med kaxighet och råhet i grupp. Styvsystrarnas hårdhet i sagan är en blandning av barnslighet, avund, aggression och osjälvständighet. De håller ihop sinsemellan och mobbar den som är annorlunda. ”

Detta Rigmor Robertcitat visar hur Askungesagan griper in och arbetar också i dag. Många böcker, för barn och vuxna, liksom teater- och operaversioner, leker med Askungespänningarna, ofta numera med styvsystrarna som hjältar. Sätter scenen och beskriver händelsen så kan vi kan relatera oss.
Självklart kan vi ta den arketypiska strukturen och leta också inne i företag och organisationer efter våra exempel.
Men man kan förstås också smita från det svåra och helt enkelt göra som stora delar av arbetslivet gör. Man kan managementifiera berättelsen för att komma bort från de mänskliga känslor som ligger i grunden såväl hos Askeungestoryn som i en massa andra relationer och sammanhang som vi upplever dagligen på våra arbetsplatser.
Det är något som alltså denna Power Point leker med.