Hjältarna på soc i Botkyrka

Jag har idag träffat några av hjältarna från socialförvaltningen i Botkyrka. Var och en har, i en pågående utbildning som jag ansvarar för, skrivit en story om en händelse som berört dem. Det kommer fram gripande bilder från arbetet i en mycket speciell och kreativ kommun…


Vi gick tillsammans igenom deras berättelser och diskuterade dramaturgin och sanningshalten i de berättelser som lägger grunden till Botkyrka Socialstories.
Självklart är vi medvetna om klienternas integritet och att det finns saker som inte kan berättas. Slutsatsen är ändå att även socialtjänstens arbete och vad som ingår i personalens vardag där, kan förpackas i stories.
Stora sjok av tyst kunskap visas upp i rummet. Med hjälp av händelsebaserat berättande kommer bilden av Botkyrkahjältarna fram.
En del som jobbar socialt är ryggmärgsmässigt rädda för Janne Josefsson och hans Uppdrag Granskning eftersom de tror att de vore chanslösa om något misstag skulle spåras.
Men när vi arbetar med detta är det andra ingångar som gäller. Man skulle kunna säga att vi arbetar med Uppdrag hyllning och att vi vill visa starka sidor i en organisation som har ett ofta mycket svårt och sammansatt uppdrag.
För visst är det starkt att höra hur de envist lyckas backa upp människor som har det svårt och hur de tillsammans med sina klienter hittar lösningar och nya möjligheter.
Gripande är det också att höra att socialtjänsten ibland är den enda anhörigkontakt som en avliden har och att det därför händer att det är socialtjänstpersonalen som följer den döde på kyrkogården.