Dödsstraff för ett misstag?

Jag brukar säga att mitt arbete går ut på att skörda ur organisationer och sen befolka varumärket med verkligheten. Vägtrafikinspektionen, som jag hjälpte med en Storybook i somras, består av avancerade forskare. Ibland har de inte helt lätt att beskriva den verklighet de utgår från. Då kan denna händelsebaserade story var ett sätt:


Dödsstraff för ett misstag?
Det är en helt vanlig dag på en helt vanlig svensk väg. En man och en kvinna kommer åkande i sin bil genom landskapet. Bälten har de på, hastigheten håller de och de är förstås helt nyktra båda två.
Precis som de flesta på våra vägar.
Mannen kör. Kvinnan sitter bredvid. De trivs så bra tillsammans. De tycker om att ta bilturer när de är lediga.
De talar om landskapet och sitter där i bilen med ett lätt leende på läpparna.
Då märker plötsligt kvinnan att det har gått en maska på hennes nya strumpbyxor. Det är väldigt irriterande eftersom det är första gången hon har dem på.
De är alldeles nya.
Och nu ser hon en lång reva i strumpan, ner över vaden, på vänster ben.
– Jäklar också, säger hon till mannen. Nu har det gått en maska på mina nya strumpbyxor. Jag fattar inte hur det gick till.
Mannen tycker inte det är hela världen. Hon kan väl köpa sig några nya par redan i morgon. Han smeker henne lätt över kinden och tittar samtidigt till på maskan som hon visar honom.
Det är då allt går snett. I en svag kurva går bilen över asfaltkanten och rakt ut i diket. Mannen skriker till innan bilen går med full kraft rakt in i ett träd.
Mannen dör direkt. Kvinnan överlever och kan därför berätta vad det var som hände.
Ska det verkligen vara dödsstraff på sådana här mänskliga misstag?
+++++++++++++++++++
För Vägtrafikinspektionens experter och forskare är detta bara en av många olyckor som de exempelvis analyserar och vrider och vänder på för att bygga kunskap. Kan vi bygga trafiksystem som är mer förlåtande och som inte straffar misstag som dessa med döden?