Räcker inte människor?

Fråga:
Måste berättandet alltid vara värderingsstödjande eller visa exempel på att någon är en god och fantatstisk förebild? Räcker det inte bara att man har en rolig eller mysig människa i organisationen som man helt enkelt vill berätta om?


Svar:
Det är en bra och viktig fråga.
Man måste absolut inte ha så präktigt perfekta och tillrättalagda berättelser i alla sammanhang. Faktum är i själva verket att de flesta berättelserna som cirkulerar i en organisation är just berättelser om enskilda utpekade och namngivna människor. Det är tveklöst det vanligaste ämnet, om man säger så.
Vilka jobbar här? Ja till exempel Eva i receptionen. Hon är en härlig….osv
Jag brukar säga att man inte ska vara för detaljerad i storytelling. Att man inte behöver ha exakt namn, befattning, årtal, kontor osv.
Men det är klart att om man ska beskriva vilka härliga och speciella människor som faktiskt arbetar här i organisationen då kan ju just namn och befattning och utseende spela en viktig roll. I sådana personstories.
Så ta vara på de färgstarka och berätta om dem för att visa er kultur er bemanning och er förhoppningsvis färgstarka arbetsmiljö. Dessa personstories kan vara starka berättarargument vid exempelvis rekrytering och stöttandet av arbetsmiljön. Och säkert också i marknadsföringen när man vill befolka varumärket.